Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Muhammed och Islam enligt nyare forskningar. Af A. F. Åkerberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
348 «FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. SJETTE HÄFTET.
rikare, högre utvecklade idén till den enklare och fattigare. Den åsigt om
Guds väsen, som tillerkänner honom vilja, tanke och: kärlek i en fullkomlig
personlig enhet, står högre än Muhammeds, som ensidigt betonade viljan såsom
det i gudsidén väsentliga. Men det högre borde utveckla sig och besegra det
lägre. Huru kunde då muhammedanismen utveckla sig ur kristendom och juden-
dom? Förklaringen häraf finna vi i den historiska lagen för reaktion och återgång.
Reaktionen är ett återgående till en lägre ståndpunkt, för att taga vara på något,
som under framåtskridandet borttappats och glömts. Ett vilkor för framåtskri-
dandet är att ingenting af det väsentliga och värderika skall gå förloradt. Den
lägre sanningen mäste upptagas och förvaras i den högre, det lägre lifvet i det
högre. Nu har kristendomen under sin verldshistoriska utbredning antagit från
de indogermanska folken denna känsla af Gud i naturen så väl som öfver na-
turen, hvilken alltid varit dessa folk medfödd. Under gin tidigaste utveckling
upptog kristendomen uti sitt sköte de polytcistiska religionerna och sökte sam-
mansmälta dem med monoteismen. Men i det den det gjorde, förlorade den
någonting af just sin ursprungliga monoteism, som fördunklades genom läran
om Guds treenighet. Utan tvifvel är trecnighetsläran ett försök att åskådlig-
göra en betydelsefull sanning, men hon har i ortodoxiens formler förts för
långt. Derför kom muhammedanismen såsom en protest mot denna tendens
till inläggande af en mångfald i gudomsväsendet, såsom ett kraf på en rent
personlig Gud. Den är Österlandets unitarism. Den var ett nytt bekräftande
af Guds rena enhet emot mångguderi och afguderi’.p
Den lärde judiske forskaren Ludwig Philippson framhåller äfven i sina
religionshistoriska arbeten (» Weltbewegende Fragen» och »Die Entwickelung der
religiösen Idee im Judenthume, Christenthume und Islam») denna inskränkning
i Islams uppfattning af Gud och menniskans förhållande till honom och stil-
ler henne i samband med: dess historiska förutsättningar, den ståndpunkt af
andlig utveckling, hvarpå araberna på Muhammeds tid befunno sig. Han cerin-
rar om, att den hos araberna före Muhammed rådande religionen var sabzeis-
men, en dyrkan af solen och stjernorna; och hvad som lät dessa folkstam-
marna företrädesvis i himlakropparne sc det gudomliga, var den karakter af
nödvändighet och oföränderlighet, som röjde sig i deras rörelser, deras ljus och
deras inverkan på jorden; att under påverkan af judendomen, som tidigt in-
trängt i Arabien, gudsidén småningom utbildades i monoteistisk riktning.
Denna monoteism fick dock här cn fatalistisk prägel. Islam, säger Philippson
(som med hänsyn till frågan om Islams fatalism afviker från Bosworth Smiths
åsigt) fasthöll i principen läran om Guds enhet och modifierade henne icke så-
som den kyrkliga kristendomen. Men i tillämpningen kunde den icke fullstän-
digt frigöra sig från det hedniska åskådningssiättet. Menniskoandens gudalikhet
och dermed förenade frihet dukade under för det hedniska nödvändighetsbegrep-
pet. Kristendomen deremot, churu begreppet om Guds enhet inom densamma
fördunklades, fasthöll dock idén om menniskans frihet och sedlighetens grund-
satser. Derigenom var inom kristendomen vägen banad för en utveckling och
för denna oundvikliga strid om och opposition emot dess dogmsystem, som genom
århundraden upprör sinnena, då deremot inom muhammedanismen stillastående
snart måste intrida.
A. F. ÅKERBERG.
! Jfr Ten great religions. Au essay in comparative Theology. By James Freeman
Clarke. Boston, James R. Osgood & C:o 1873.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
