Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde och åttonde häftet - Framtidsmän i den nya verlden. I. Af Carl von Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
» FRAMTIDSMÄN I DEN NYA VEBLDEN. - 363
Den nya riktningens första stamhäll blef det rika och vittra Boston. I
detta Nordamerikas Athen hade »renlärighetens» välde tidigt begynt att vackla;
man kunde — försäkrade en af hennes sakförare på 1740-talet — »fullskrifva
flera ark med namn på köpmän, lagkarlar, läkare, handtverkare och andra af
stadens invånare, hvilka öppet förnekade Kristi gudom.» Vid samma tid-
punkt trädde en medlem af presterskapet öfver på desse affällige lekmäns sida.
Pastorn vid Bostons »vestra kyrkav, Jonathan Mayhew, en begåfvad och om-
tyckt predikant, utgaf år 1755 en samling andliga föredrag, som röjde att
deras författare ej längre erkände treenighetsdogmen såsom en sant kristlig lära.
Nu följde buller och stridsgny bland den gamla trons vapendragare, men det
visade sig då, att ett ej ringa antal af Mayhews embetsbröder vidkändes samma
antitrinitariska öfvertygelse som han. Mäånga af dem hade, liksom genom en
tyst öfverenskommelse, gjort till sedvänja för sig att i sina predikningar för-
bigå eller på ett nytt sätt tolka några af ortodoxiens anstötligaste satser, t. ex.
läran om ’det ovilkorliga nådavalet, om .menniskans fullständiga oförmögenhet
till det goda samt om Guds vredes blidkande genom Kristi blodiga försonings-
död. Det var dock ingalunda desse presters afsigt att fullständigt lösslita sig
från moderkyrkan. Sjelfve kallade de sig »moderate calvinister», dermed an-
tydande på samma gång sina afvikelser i vissa punkter från den ursprungliga
bekännelsen och sin åstundan att fasthålla densammas öfriga lärostycken. Denna
halfhetens ståndpunkt öfvergafs likväl af flertalet, då innan kort nya ljusstrå-
lar bröto genom dimman. Från England kom, år 1770, John Murray, grund-
läiggaren af »universalisternas» religionssamfund. Full af anda och kraft, för-
kunnade han för begärligt lyssnande skaror den allmänna frälsningens evange-
lium, det nytestamentliga löftet om »all tings återställelse» i den saliga evighet,
då allt blifvit sammanfattadt under Kristus, såsom under hufvudet» (Efes.
1: 10), och då »Gud skall vara allt i alla» (1 Kor. 15: 28). Till detta be-
kämpande åf läran om »de eviga straffen» slöto sig nästan alla de prester, hvilka
förut instämt i förkastelsedomen öfver dogmen om »tre personer i ett gudoms-
väsen.» Mellan desse 8. k. »liberalev och den stränga calvinismens anhängare
uppstod en långvarig fejd, under hvilken de förre tvungos att afstå från för-
hoppningen att de och deras motståndare, trots meningsolikheterna, skulle kunna
sämjas inom samma kyrka. Att söndringen hvarken kunde öfverskylas eller
botas blef tydligt, då de stridförande å ömse sidor frånkände hvarandra rättig-
heten att benämnas kristne. Första steget i denna riktning togs af de orto-
doxe. Sin afsky för den nya tron kungjorde de genom att i tal och skrift
framställa denna fråga till alla och enhvar: »tillhör du Boston-religionen eller
den kristna religionen ?» Svaret från motpartiets sida lät ej vänta på sig; det
bars fram genom en ströskrift med titeln: vär du en calvinist eller en kristen?»
Härmed hade »de liberalev å sin sida uppstiält sitt afgörande »antingen — eller».
För bibelkristendomen, emot ortodoxien!» — med denna lösen trädde de i slu-
ten fylking inför offentligheten. Den första amerikanska kyrka, som öppet an-
tog namnet »unitarisk», var »the Kings Chapel» i Boston. Af hennes förestån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
