Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde och åttonde häftet - Framtidsmän i den nya verlden. I. Af Carl von Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
374 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. SJUNDE OCH ÅTTONDE HÄFT.
Baltimore-föredraget om unitarismen väckte ett större uppseende i alla lands-
ändar, än någon annan predikan som hällits i Amerika vare sig förut eller
efteråt, enligt hvad amerikanske sagesmän intyga. Till strid på lif och död
för »den rena läran» uppstodo tre ortodoxa teologer: Miller från Princetons
akademi, Stuart och Woods från Andover. Deras utfall tillbakaslogs af två
professorer vid Harvard College. Ware, som lät calvinismens teorier undergå en
förnyad granskning, och Norton, som riktade grundskott emot treenighetsdogmen
i den lärda skriften Statement of Reasons for not believing the doctrines of tvi-
nitarians. Channing sjelf deltog i striden med predikningar och tidskrifts-
uppsatser. hvarjemte han det följande året, 1320, stiftade »The Berry street
Conference of ministersb, en förening af Bostons unitariske prestmän. Uni-
tariska samfund grundlades nu äfven i andra städer, i Philadelphia, Wa-
shington, Charleston och New-York, och redan hördes från flera håll yrkan-
den på ett mangrant utträdande ur den kyrka, hvars allra vigtigaste tros-
läror befunnits strida emot den bibliska kristendomen. En brytning var i
sjelfva verket oundviklig ej minst med anledning deraf att unitarierna, om de
qvarstannat inom den ortodoxa kyrkan, skulle nödgats framgent lemna bidrag
till hennes presterskaps underhåll — detta presterskap, hvars teologi i de flesta
stycken var dem en styggelse. Så kom det då till en slutlig boskilnad mellan
dogmtrons och den fria forskniovogens kyrka. En frukt af uppgörelsen dem
emellan blef det kyrkosamfund, som ännu i dag för det religiösa framåtskri-
dandets talan med oförsvagad kraft och hänförelse — en lysande och värmande
härd för sann och sund kristendom i den nya verlden.
The American Unitarian Association stiftades i Boston d. 25 Maj 1825.
Omkring trettio af denna stads frisinnade prester och lekmän möttes nämda
dag till rådplägning rörande ett af okänd man väckt förslag att bilda en för-
ening med syfte att åvägabringa sammanhållning och samverkan mellan bibel-
kristendomens anhängare å skilda orter. Planen vann de församlades bifall.
Man beslöt att en sådan förening skulle ofördröjligen träda i verksamhet, för
att, enligt föreskriften i stadgarnes första paragraf, »öfver hela landet sprida
kännedom om den rena kristendomen och främja densammas intressen.» Vidare
stadgades, att inbjudning skulle utgå till alla unitarier i Förenta Staterna att
inskrifva sig som medlemmar i »associationen» och understödja dess sträfvanden
med råd och däd samt- att dess styrelse skulle bestå af en president, femton
vice-presidenter, sekreterare och några andra tjenstemän, med årliga omval.
Presidentbefattningen erbjöds ät Channing, som dock afböjde detta förtroende-
uppdrag på grund af vacklande helsa och obenägenhet för tidsödande förvalt-
ningsbestyr. I hans ställe utsågs d:r Bancroft till president; sekreterare blef
Ezra S. Gannett.
Det närmast följande årtiondet kan betraktas som den amerikanska unita-
rismens glansperiod, rik på minnesvärda strider och segrar. År efter år växte
den nya Boston-föreningens inflytande, under det att samtidigt dess arbetsfält
utvidgades, tack vare det rastlösa nitet hos en städse slagfärdig anhävgareskara,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
