Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde och tionde häftet - Kina. Af August Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINA. 479
Marco Polo sin resa och blir khanens gunstling; hans beskrifning öfver Kina
är än i dag en bland de tillförlitligaste och bästa källorna. År 1288 skickar
Nicolaus IV Johan af Corrino, och denne är den förste, som lyckas vinna mark
för den romersk-katolska läran gent emot nestorianernas protester; han bygger
en kyrka samt låter gjuta klockor till tornen. Döpningar bedrefvos i stor skala
och latin lästes i de kristna skolorna; 1516 kommo portugisiska handelsfartyg
till Kanton, men uppförde sig som röfvare, och lärde kineserna att frukta och
hata europeer. Mot slutet af 1500-talet kommo jesuiterfäderna Ricci, Schall,
och Verbiest till Kina och vunno genom sina matematiska kunskaper stort an-
seende och höga embeten hos kejsaren. År 1692 fingo de kristne af kejsar
Kang-hi religionsfrihet, och kejsaren skref sjelf traktater till kristendomens
försvar; de kristnes djerfhet steg och påfven började skicka bullor och bann
mot kejsaren, hvilket hade till följd kristendomens förbjudande genom edikt af
1723. Den lifligare förbindelse som sedan genom de Ostindiska kompanien
uppstått mellan Kina och Europa har frambragt en hel väldig literatur, som
dock hade arbeten sådana som Mendoza’s Historia del gran Reyno de la China
1585, och Kircher’s China Illustrata 1667 med flera att bygga på. Sedan
1860 är Kina öppet, alla dess hemligheter afslöjade och befunna redan förut
vara det, alla gissningar bekräftade och alla misstag rättade. En kinesisk bib-
liografi, utgifven 1876 i Shanghai af P. G. och O. T. v. Möllendorff, upptager
namn på 4,639, på europeiska språk, tryckta arbeten om Kina, men i trots af
allt detta vidhåller man som en trosats att ingenting är med säkerhet kändt
om det underbara landet.
Sanna förhållandet är snarare, att ämnet är så godt som uttömdt och ma-
terialet så öfverflödande rikt, att man vid första försöket att intränga i kun-
skapen om »midtens rike» blir försatt i stort bryderi, då den ena författaren
alltid som uppslag till sin bok har en nedrifning af föregångarnes arbeten.
Derföre hafva också sinologerna, för att gå midt igenom frågan och få en klar
och pålitlig föreställning om saken, för länge sedan vändt sig till sjelfva ur-
källan, den kinesiska literaturen, hvars förnämsta verk i denna stund kunna
läsas på de flesta europeiska språk. Men äfven detta har man redan lagt bak-
om sig, och sedan lärostolar i kinesiska språket blifvit upprättade vid universi-
teten i Paris (sedan 1815), London, München och Berlin, har sinologien blifvit
en vetenskap, som icke stannat vid öfversättningsarbeten, utan dels ingått på de
finaste analyser af språkets syntax, dels på det etnografiska och arkeologiska
området anstält forskningar rörande Kinas äldsta historia och urinnevånare,
hvarvid man kommit till högst öfverraskande resultat, alltför öfverraskande för
att, innan ännu grundligare undersökningar bekräftat dem, man skulle våga
framlägga dem för att begabbas.
Bland oriktiga meningar om Kina, inhemtade hufvudsakligast genom mis-
sionärer och vandrande sjömän, äro dessa de allmännast utbredda och djupast
inrotade: att Kina, efter en viss blomstring långt tillbaka i tiden, skulle ha
stannat i utvecklingen och blifvit der stående ända intill våra dagar, hvarvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
