Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde och tionde häftet - Kina. Af August Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
480 «FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. NIONDE OCH TIONDE HÄFT.
man på samma gång förnekar landet en historia och antager, att det genom sin
afsöndring från den öfriga verlden icke haft något inflytande på den stora ut-
vecklingen; vidare: att en fullständig despotism, som skulle herskat sedan ur-
minnes tider, varit den ena orsaken till stillaståendet, att fullkomlig irreligio-
sitet eller utbildad ateism samt likgiltighet i andliga ting varit den andra or-
saken. Härtill läggas upplysningar om, att Kina icke eger någon konst, en-
dast en prosaisk nykter literatur, som än i dag är densamma som för 2,000
år sedan; att folket är ett smutsigt, girigt, lastbart, trälaktigt slägte, som för-
tjenar att gå sin undergång till mötes.
Kinas historia skall vederlägga en god del af dessa påståenden.
Liksom all historia förlorar den sig tillbaka i myternas och fablernas dun-
kel. Sagorna berätta om tre kejsare, hvilka omkr. 2.600 år före vår tid-
räkning skola hafva gifvit landet dess första civilisation. Den förste, Fo-Hi,
säges hafva infört vissa handtverk, den andra, Schin-Nong, är åkerbrukets upp-
hofsman och den tredje, Hoang-Ti, skall hafva delat landet i nio områden, af
hvika ett odlades för statens räkning; derjemte tillskrifves honom uppfinningen
af 60-års-cykeln, hvarpå den kinesiska tidräkningen grundar sig, samt af skrift-
tecknen. När detta senare stora under skedde, »dåv, säger en historieskrif-
vare, Pvoro himmel, jord och alla gudar i rörelse. Underjordens invånare greto
i natten och himmelen regnade mogna skördar af glädje. Efter uppfinningens
fullbordande började menniskohjertats ränksmiderier att arbeta; falska historier
tilltogo dagligen, strid och split vann insteg och äfven bedrägligt språk upp-
kom, hvilket bragt så mycket ondt i verlden. Derför greto de dödas skuggor
i natten. — Men från skrifkonstens uppfinnande framgingo äfven goda seder,
höflighet i umgänget, och musiken; förnuft och rättfärdighet kommo till ljuset;
samhällslifvets vilkor blefvo belysta och lagar stadgade; ståthållare hade reglor
att följa, lärjungar auktoriteter, som de vördade, och derför regnade himmelen
mogna skördar.p
Härpå följa »de fem monarkerna» med en lika fredlig och okrigisk hi-
storia som de tre kejsarnes. Under den sista af dessa, Schun, skall en stor
flod ha egt rum, hvilken af några författare sättes i sammanhang med den
mosaiska traditionens. Med Yu, som för sin förtjenst om öfversvämningens
hämmande blef vald till regent, börjar den första dynastien, Hia, hvilken
följes af dynastien Schang. Denne senare skall hafva dött ut 1,100 f. Kristus
och efterträddes, efter palatsrevolutioneo, af Tcheu, under hvilken Lao-Tse,
Kong-Fu-Tse och Buddha uppträdde och med hvars annaler Kinas historia bör-
jar, upptecknad af Kong-Fu-Tse i den femte af Kanoniska böckerna (King),
kallad Tschun-Tsieu (höst och vår). Efter Kong-Fu-Tse’s död 477 f. Kristus
uppstå stridigheter mellan vasallerna och kejsaren, hvilka fortforo till 231 f.
Kr., då Schi-Hoang-Ti af Tsin-dynastien grundlägger det kinesiska väldet. Under
denne regent, en af de väldigaste personligheterna i Kinas historia, börja hunnerna,
norr om Kina, att röra på sig, och till skydd mot dessas härjande angrepp låter
kejsaren anlägga den stora muren. Samme regent anställer den stora bokförstö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
