Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde och tionde häftet - Kina. Af August Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
484 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. NIONDE OCH TIONDE HÄFT.
styrelsesätt och centralistion i förvaltningen. Kina eger i verkligheten större
frihet än Frankrike under andra kejsardömet med: dess lagstiftande församling,
senat och folkomröstning.
Att gifva en klar framställning om de religiösa förhållandena i Kina, är
en rätt svår sak, då uppgifterna från de katolska och protestantiska missio-
närerna äro så stridiga och dessa t. o. m. uppträdt fiendtligt mot hvarandra
på den främmande jorden samt derigenom skadat sin sak. Dock måste man
obetingadt gilla katolikernas tillvägagående i det fallet, att de sökte sin publik
bland de bildade, vid hofvet och lyckades under Kang-Hi vinna denne furstes
personliga tillgifvenhet, då deremot protestanterna, vanligen mycket obildade,
sökt draga på sin sida det lägre folket, hvilka äro lättare att leda. Om vi
dock tills vidare lemna de teologiska striderna å sido för att först se till.
huruvida det kinesiska folket är så irreligiöst och om de verkligen äro sådana
»ateister», som man påstår, måste vi gå till urkunderna.
I Kina bekännas tre religioner, men någon statsreligion finnes ej. Detta
plägar anföras som bevis på nationens religiösa likgiltighet. Styrelsen och de bil-
dade bekänna Kong-Fu-Tse’s upphöjda läror, hvilka innehållas i Sse-Chou, De
fyra klassiska Böckerna, hvilka till en del grunda sig på de af Kong-Fu-Tse
samlade Wu-King eller De fem kanoniska. Dessa skrifter kunna än i dag lä-
sas med uppbyggelse af hela verldens folk, utan att någons religiösa eller sed-
liga känslor såras, ty de innehålla endast skaparens och dygdens lof samt gyl-
lene lefnadsreglor. Det har varit en svår sak för de kristne att komma på
de heliga böckerna med hedendom och långa och klyftiga strider fördes, tills
man trodde sig ha funnit spåret. Tien, ett ofta återkommande ord, betyder
himmel, men begagnas i de heliga böckerna i samma bemärkelse som skaparen.
Så säges i Meng-Tse, den fjerde af de klassiska böckerna: bok. V del. II,
kap. 1: »Himmelens plan, då den skapade menniskoslägtet, var denna etc.»,
och i samma bok V, del I kap. VI: »vHvad som sker utan menniskans gö-
rande och låtande, det är från himmelen. Det som händer utan menniskans
vilja, det sker på himmelens befallning» o. s. v. Nu begagnades emellertid
Tien i kalendern, och astronomien heter Tien-Ven, himmelsvetenskapen, alltså,
menade missionärerna, dyrkade kineserna den synliga himmelen och voro hednin-
gar och borde omvändas. Upplysta jesuiter voro icke med om denna enfaldiga
slutledning, utan hänsköto saken till kejsaren. Denne lät ett edikt utgå, hvil-
ket ännu förvaras i arkiven, hvari det heter: »Man bringar icke den synliga
och materiela himmelen offer, utan endast och allenast himmelens, jordens och
de skapade tingens herre (liksom kejsaren Tchao-Ting så kallades af namnet
på det palats der Hans Majestät visade sig i sin största glans), derför bära
också alla taflor, inför hvilka man offrar, påskriften Chang-Ti, d. ä. den hög-
ste Herren. Af vördnad vågar man icke att nämna honom vid hans namn,
utan plägar anropa honom under himmelens namn.» Mandarinerna och de lärde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
