Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde och tionde häftet - Kina. Af August Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
; KINA. 491
och fick den utgifven af Société Asiatique. Missionärerna, hvilka just icke
äro särdeles skarpsinnigt folk, åtminstone icke de protestantiska, anse ej språ-
ket som något oöfverstigligt hinder, och propagandan i Rom har på sitt tryckeri
en kinesisk afdelning, som skötes af européer.
För den som i våra dagar egnar sig åt studiet af kinesiska språket, äro
nästan alla hinder undanröjda, ty grammatikerna och ordböckerna äro många
och förträffliga. Man har dominikanern P. Varo’s grammatika, den första,
Arte de la lengua mandarina, Canton 1703; Bayer: Museum Sinicum, Petro-
pol. 1730; Fourmont: Meditationes Sinice, Paris 1737; D. 8.: Lingue Sinarum
mandarinice et khieroglyphice grammatica duplex, Paris 1742; Hager: Elements
of the Chinese language, London 1806; Marshman: Clavis Sinica, Serampore
1814; Morrison: A grammar of the Chinese language, Serampore 1815; Rému-
sat: Élemens de la Grammaire chinoise, Paris 1822; Gongalves: Arte China,
Macao 1829; Prémare: Notitia lingue Sinice, Malacca 1831; Hyacinthe Bit-
chourin: Kitiskaya grammatica, S:t Petersburg 1838; (Gutzlaff), Notices on
Chinese grammar, Batavia 1842; Endlicher: Anfangsgrände der Chinesischen Gram-
matik, Wien 1845; Premiers rudiments de la langue Chinoise, Paris 1844 (anon.);
Edkins: A Grammar . .. Shanghai 1853; D. S. D:o 2nd Edition, Shanghai 1857;
Bazin: Grammaire Mandarine ..., Paris 1856; ’Schott: Chinesische Sprach-
lehre, Berlin 1857; D. S.: Zur Chines. dSprachlehkre, Berlin 1868; Summers:
Handbook of the Chinese language, Oxford 1863; Lobsched: Grammar of the
Chinese language, Hongkong 1864; Isaiah: Wiwedenie w russko-kitaiskii slovar,
Peking 1869; Castaiieda: Grammatica elemental de la lengua China, dialecto
Cantonés, Honkong 1869; Julien: Syntaxe nouvelle de la langue Chinoise 1, 2,
Paris 1869; Rudy: The Chinese Mandarin language after Ollendorf’s new me-
thod, Sendve 1872; Rosny, de: 4 Grammar of the Chinese language, London
1874. Derjemte finnas 48 ordböcker ifrån Colladi’s, Rom, 1632, till Morri-
son”s, Shanghai 1876, samt handskrifna jesuiterlexicon, ganska vanliga i alla
Europas bibliotek.
Kinesiska språket är icke monosyllabiskt, skrifttecknen icke symboliska,
tecknande en bild, icke heller fonetiska, uttryckande ett ljud. Lika litet som
engelska språket är monosyllabiskt, derför att Pope skrifvit vers som dessa:
DAh, if she lend not arms as well as rules,
What can she more than tell us we are fools!p
eller de romerska siffertecknen symboliska, derför att I, II, III, äro det. San-
ningen ligger midt emellan och det är Tchoung-Young, »juste-milieun», man får
lära under umgänget med kinesen.
Det är för nybörjaren en förtjusande villa att tro det alla orden äro
symboler, sinnrika kombinationer af afbildningar, hieroglyfer; han ser öfver en
text och finner ett vimmel af bilder; taflor rullas upp, fåglar, träd, blommor,
dämoner, himmel, jord, luft, guldfiskar och drakar, hus och bohag, allt om
hvartannat! Det är som en opiidröm! Men så kommer lexikonet, och då blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>