Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde och tionde häftet - Kina. Af August Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
496 «FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. NIONDE OCH TIONDE HÄFT.
Kiöping är en fullt naiv skildrare, som ännu delar Kirchers’ och tide-
hvarfvets föreställningar om Kina såsom de vises och lyckliges hemland, oak-
tadt han inträffar derstädes elfva år efter mandschuernas uppstigande på tronen.
»China hafwer warit och tillförende skattat för det skönaste / störste och
rijkaste Konungarijket uthi heela Werlden / myket Nampnkunnigt aff thess
sköne Handwärkare / Inbyggares Snällhet / Klookhet och Lärdom / i synnerhet
theras Mandorins eller höglärda Lärare / hwilcka hårdt blifwa förhörde uthi
Lagen / Stiernkikare-Konsten / Läkiokonsten; Och när the äro komne till thet
Upsteget / skola the aldrig meer gåå / uthan blifwe burne uthi Stoolar. Om
detta Konvungarijket till att beskrijfwa / skulle een lång tijd behöfwas: Och
emädan jag allenast på någre Platzer wid Stranden warit hafwer / fan jag ther
inthet annat än Landet / förstördt aff Tartaren ...
The Portugijser hafwa här uthi China een mächta wacher befäst stad,
benembd Makaou / uthi hwileken drifwes mycket stoor Handel: Och äro här
många Kloster och Kyrckior / sampt många 100 Chineser / som de till Chri-
stendomen omwendt hafwa; ja Konungen sjelff / som aff Tartaren bortförder
bleff, war med heela sitt Huuss döpter; Honom hafwa the kallat Constantinum ;
Men emädan det föll the Chineser förswårt att uthsäga Constantin / ty be-
gynte the kalla honom Tamtim / (det är iitt stoort Liws).»
(Hoai-Tsong, den siste af Mingdynastien, dödade sig med egen hand efter
att ha regerat i 17 år.)
Emellertid kommer Kiöping en annan gång (hans tidsbestämningar äro
mycket sväfvande) till Ön Formosa, på hvilken holländarne egde tvenne fästen:
»Här hörde jag att thenne Ertz-Siöröfwaren Kokokhinga är An: 1659 med
sin Flotta oförvarandes kommen baak på Landet / och ther med några tusende
Chineser infallit / ty Landet war honom allestädes öpet / och alla Inwånarena /
som icke på Bergen bodde / nedergjordt och ihjelslagit både Ung och Gam-
mal / Qwinnor och Barn / och aff een slump fåt Beftästningen Baxambog bort ;
Sedan kunde han twinga det andra Slottet Zelandia / uppå hvilcket war Ståt-
hållare Friedrich Cojet / een Swensk födder / hwilcken währade sig så länge
han kunde och hade Kruut och Lod; Men det som alldrawärest war / the hade
icke färskt Wattn /... Hafwer han altså måste söckta Fredz-fördrag / hwil-
eket Chineserna richtigt höllo / till thess the Holländske Skeppen kommo /
och hämptade them tädan / förandes them till Battavia’.p
Willman blott passerar kinesiska sjön, men uppehåller sig en längre tid i
Japan, som han utförligt skildrar.
År 1674 trycktes samma böcker och utgåfvos 1675 tillsamman med: M. Martinii Hi-
storia om thet Tartariske Kriig ... 1674. (Ofvers. af M. Martiniil Historia Bell. Tart.
Amsterdam 1655). M. Hemmerson West-Indianiske Reese-Beskriffning ... 1674. Kort Be-
rättelse om Wäst-Indien . .. (1675) och J. Schovten Sannfärdig Beskrijfning Om Konunga-
rijket Siam. 1675.
! Fr. Coyet, svensk född, holländskt sändebnd till Japan, befälhafvare på Zeelandia på
Formosa, blef arresterad efter fästningens uppgifvande, men frigafs på Carl XI:s begäran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
