Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte och tolfte häftet - Egyptologi. Af Karl Piehl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunna rätt fattas och förstås. Det första mer betydande försök att hos oss
göra gällande de nya historiska åsigter, som följt egyptologiens utveckling i
spåren, torde hafva varit P. O. Bäckströms i hans Tidsbilder, efter en
tämligen genomskinlig källa sammandragna framställning. Nämda källa — Brugschs
år 1859 utgifna Histoire d’Égypte — är emellertid enligt månges, äfven vår,
åsigt föga egnad att fylla de anspråk, man fullt berättigadt ställer på en
verkligt historisk framställning. Utan tvifvel förtjenar dock hr Bäckström, utom
för sitt vackra syfte, allt erkännande för sin flit och på flere punkter
synnerligen tilltalande behandling af ämnet, om han än någon gång sjunker ned till
det triviala, att ej säga löjliga, till hvars område bland annat måste räknas
dilettantens vanmäktiga försök att utan hänsyn till sin uppgift som kompilator
sidoordna sig med vetenskapens mest förtjente fackmän och hans dumdristighet
att, likt dem, men på grundvalen af förutsättningar, hvilka till deras ej stå i
ens något förhållande, tillåta sig en lustvandring i hypotesernas labyrint[1].
Kom så i Illustrerad verldshistoria af prof. Liebleins hand en liten historisk
skiss öfver Egypten, hvilken, sin korthet oaktadt, genom omsorgsfullt
bearbetande af för handen varande material kan sägas fylla ett hos oss länge kändt
behof, och helsades med intresse. Som denna från en historisk fackmans sida
redan varit underkastad granskning[2] — enligt vårt förmenande med riktigt
framhållande af arbetets värde — hafva vi intet skäl att längre dröja vid den
samma, utan påpeka blott, huru som den i hög grad bort vara egnad att
omdana ett i många fall hos mången falskt uppfattningssätt af forntidens äldsta
kulturfolk och dettas ställning till gamla verldens öfriga civilisationshärdar.
Det är ett nytt, på svenska återgifvet, arbete af sist nämde författare,
som vi i det följande vilja egna några ord, tillåtande oss på ett eller annat
ställe en liten anmärkning, mindre i kritiskt syfte än för att hålla
meningsbytets — der ett sådant kan komma i fråga — fält öppet. För dens räkning,
som möjligen finner vårt anförande en smula vidlyftigt i förhållande till i fråga
varande arbetes ringa vidd och populära syfte, må vi erinra om, dels att detta
arbete i sitt slag är det första, vi på svenska ega, dels och framför allt, att
det för första gången bibringar oss svenskar en på säkra källor stödd kunskap
om ett af våra berömdaste vetenskapliga namn såsom nära anknutet äfven vid
egyptologiens tillvaro.
I fyra små kapitel gifver förf. oss en bild af sitt ämne »det gamla
Egypten i dess skrift». Inledningen antyder egyptologiens metod och intresse,
hvarvid bland annat framhålles, huru som många yttringar af mensklig intelligens
och konstfärdighet, som förr ansetts hafva haft föniker eller andra folk till
uppfinnare, t. ex. skrifkonsten, förfärdigandet af glas, olika slag af tidräkning
m. m. på grund af slutsatser, till hvilka egyptologien kommit, i sjelfva verket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
