Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte och tolfte häftet - Revolutionsliteraturen i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REVOLUTIONSLITERATUREN I RYSSLAND. : 591
ter samlas. Allt högre och högre skola deras fruktansvärda rop ljuda. Snart
skola de höras af det ryska folket. Snart skall det vakna upp ur sin århun-
draden långa sömn. Och då, ve dess förtryckare!»
Endast i förbigående vilja vi omnämna några andra af dessa böcker.
En af dem, Parova Maschina eller Ångmaskinen, är skrifven på lill-ryska.
Två af dem gifva sig ut för att vara berättelser om Kristendomens första
tider och Den oroliga tiden i Ryssland, men de hafva blott gömt sig bakom
omslag, som i verkligheten tillhöra skrifter, utgifna af ett sällskap för nyttiga
kunskapers spridande bland folket. Böndernas nuvarande tillstånd utgör ämnet
för en af de vigtigaste böckerna af samlingen; dess titel är Ur askan i elden
eller Se, Babuskka, St. Georges dag har kommit! Efter dess framställning
har man visserligen gifvit bönderna frihet, men de hafva det icke bättre för
det. Blott en femtedel af jorden har kommit i deras händer. De förnäma
hafva behållit för sig sjelfva de andra fyra femtedelarne, så att, under det
hvar bonde blott eger tre desiatiner, är deras förra herrars andel i medeltal
673 på hvar. Och det fins ännu värre saker att klaga öfver. »Det förra
systemet liknar en varg, som anfaller en man i en tät skog. Det nuvarande
är en dam full af iglar, som utsuga hans hjerteblod.» Det ok, som kapitalet
vill pålägga, är tyngre än lifegenskapens var i forna dagar. Så framt det
Tyska folket icke passar på, skall det snart vara lika illa deran, som folket i
England, ett land, som under loppet af de sista sextio åren har blifvit ett
stort fängelse, blott att menniskorna arbeta der hårdare än i något tukthus.
Ja, Di London, den rikaste stad i verlden, hafva under de sista tio årn 3,292
arbetare dött af svält». Dessutom finnes det i England, säges det, hela di-
strikt, der slägtet helt och hållet urartat. I medeltal, beräknar författaren,
kan en rysk familj på fem personer årligen afviona sin jord omkring 110
centner spannmål, hvilket han värderar till 180 rubler. Detta utgör för fa-
miljen omkring en half rubel om dagen att lefva af, förutsatt att de genom
sitt vinterarbete förtjena nog till alla utgifter och skatter, som beräknas till
150 rubler. Men derest jorden vore riktigt fördelad, skulle bönderna vara
minst tio gånger så rika som nu. För att komma derhän, måste de göra
uppror.
»I uppror ligger den enda utsigten att frälsa folket från den fattigdom,
svält och köld, som nu plågar det, och från den oundvikliga undergång, som
väntar det i framtiden — uppror mot godsegare och arbetsgifvare, mot tsaren
och en hvar myndighet, som åtagit sig att försvara folkets förtryckare.»
En annan berättelse sysselsätter sig hufvudsakligen med England. Hjelten
är en bonde, som föres dit genom luften af Mudritsa, en dotter af Naum,
som han. lär känna genom en mö vid namn Liubusha. Avpländ till London om
natten, sofver han under ett brohvalf och föres nästa dag till dockorna, der
han arbetar tillsamman med en mängd kamrater, »alla från fattigdomens sjuk-
hus, alla lidande af svält». Efter att sedermera hafva blifvit öfverstänkt med
smuts från hjulen på en rik mans vagn, visar man honom hela raden af bu-
Framtiden. 1877. : ; 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
