Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte och tolfte häftet - Revolutionsliteraturen i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
592 = FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. ELFTE OCH TOLFTE HÄFT.
tiker, dignande af rikedomar, och derpå föres han till en fuktig källare, der
några barn, valla bleka och eländigab, sofva på stinkande halm; några af dem
måste arbeta »femton eller till och med aderton timmar i dygnet». Han föres
derefter till en by, der andra barn af lika utseende äro sysselsatta med halm-
flätning. Ett af dem faller i sömn af utmattning och väckes genom ett slag
af en piska. Ännu värre är arbetarens tillstånd i en tändsticksfabrik, i hvil-
ken han dernäst införes. Efter detta glädjer han sig öfver de ädla åsigter,
han hör uttalas vid ett revolutionärt möte, hvilket han bevistar. Med glädje
hör han, att »den närmar sig, den fruktansvärda striden på lif och död emel-
lan arbetareståndet och dess förtryckare. Redan äro våra vänner och kam-
rater spridda öfver hela landet; redan hvässa de hemligen knifvarne och hålla
facklorna i beredskap rundt omkring ...Som en ström skall blodet flyta, som
ett brinnande haf skola lågorna lysa. Men liksom rostigt iern förädlas i smält-
ugnen, på samma sätt skall verlden förnyas, när denna strid är till ända.p
Författaren förklarar slutligen, att berättelsens Liubusha är »den broder-
liga kärleken, som är hvarje menniskohjerta medfödd». Och Naum, Mudritsas
fader, är »mennviskoslägtets intelligens». Hans barn äro böckerna. Mudritsa,
det särskilda »bokbarnet», som för hjelten till England, är Karl Marx” bok
»Kapitalet».
Förutom sådana småskrifter, som vi nu hafva omnämt, voro i Ryssland
dessutom i omlopp tre socialistiska dagblad — Ypered eller Framåt, utgifvet
i London, Nabot eller Stormklockan samt Rabotnik eller Arbetaren, ut-
gifne i Genève. Af dessa utkommer för ögonblicket blott »Nabot». Vi hafva
liggande framför oss de utkomna numren af »Ypered»; men vi kunna nu blott
för omvexlingens skull omnämna två eller tre af de poetiska utgjutelser, som
finnas deri, och som kunna tjena såsom prof på de poem, hvilka sättas i om-
lopp af de ryske agitatorerna.
En af dessa, Aposteln, utbrister:
»När maktens ok med jernhand trycker oss från alla sidor, när en märg-
lös, godtycklig makt krossar ett dödstrött folk, när fruktan hindrar en hvar
öfver hela landet att taga mod till sig och öppna munnen, när nationens bästa
krafter äro förlamade och hänsjunkne i en dödstung förslappnings dvala — då,
res du dig, under det fjettrade arbetsfolkets lidanden, och gå genom städer
och byar och ropa: »Hell dig, frihet!»
En annan dikt beskrifver byggandet af »ett nytt fängelse», hvartill tsaren
sjelf lagt grundstenen, efter att hafva öfvervarit ett Te Deum och bedt till
Gud på sina knän. Efter att hafva hört diktarens anmärkningar deröfver,
utbrister en murare:
»Inga tomma ord har du sagt, o broder. Länge har jag väntat på dem.
Fruktansvärdt har folket redan lidit. Med visshet närmar sig hämdens timma.
Må den blott slå. Vi skola tillsamman gå fram med yxan framför oss och
tillkämpa oss vår heliga rätt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
