Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte och tolfte häftet - Två författarinnor - Harriet Martineau
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
614 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. ELFTE OCH TOLFTE HÄFT.
tänkliga sidor. Framställandet af ämnen hörande till statshushällningen under
populärt berättande form kan lätteligen förleda författaren till ofrivilliga
misstag eller till och med till afsigtliga missbruk, ty en berättelse kan
skrifvas lika så väl på grund af falska, irriga och skadliga läror, som på
grund af riktiga och nyttiga; frågan är städse endast, hvilka läror den i fråga
varande författaren anser för goda och hvilka han anser för vilseledande.
Man vet ju t. ex. huru ofta inom det klerikala lägret berättelser skrifvas, för
att öfvertyga allmänheten om det förkastliga uti någon nyttig eller sund veten-
skaplig åsigt. Följaktligen kan det blifva tvist underkastadt, om det är berät-
tigadt att under belletristisk form populärt behandla spörsmål, som icke äro
positivt vetenskapliga, såsom geografien och astronomien i Jules Vernes roma-
ner, utan af rent reflekterande natur. Faran att blifva ensidig är i senare
fallet allt för stor, och icke heller miss Martineau har alltid undgått den-
samma. Bland annat skrifver hon emot systemet för små jordarrenden, liksom
emot böndernas förvärfvande af jordegendom, eller försvarar hon M’Cullochs
åsigt att de irländske godsegarnes beständiga bortovaro från sina gods icke ska-
dade Irland, under det likväl raka motsatsen sannolikt var fallet. Ännu åt
skilligt annat kan anmärkas emot »scriernav. I många af berättelserna hänga
icke de omtalade tilldragelserna nära tillsamman med de motsvarande kapitlen
i den politiska ekonomien; men t. o. m. i de fall, då sammangjutningen af de
båda elementen kan anses lyckad, förminska samtalen, som belysa de ekono-
miska grundsatserna, betydligt det literära intresset. Karakteriseringen och den
lokala färgen träda i bakgrunden, och samtalen likna, i st. f. att vara drama-
tiska, en katekes. Deraf kommer det sig att dessa nationalekonomiska berät-
telser icke hade något beståndande värde, hvarken i belletristiskt eller något
annat hänseende. Likväl kunde icke den läsande allmänheten vid tiden för
deras utgifvande vara så kritisk, ty för den tiden hade företaget otvifvelaktigt
stora förtjenster, som man för närvarande knappast kan till fyllest uppskatta.
Den ofantliga framgång, som den döfva norvichflickans skrifter rönte, förklaras
mycket lätt genom att taga i betraktande de dåvarande tidsförhållandena. För-
virringen, upphetsningen och nöden hade nått sin höjdpunkt. Man började
inse att det för ett land, som var förnämligast jordbrukande, var kostsamt och
farligt att blifva i främsta rummet industriidkande. Kunskapen om statshus-
hållningen var så ofullständig, att beskattningen försiggick fullkomligt plan-
löst. Dessutom hade valreformen och koleran, en förut okänd farsot, inom
allmänheten uppväckt hågen för allvarsamma ämnen och just nationalekono-
merna — bland andra Malthus, Ricardo, M Culloch, Bentham och de båda Mill,
fadern och sonen, — voro en vogue. Bättre än de fleste andre förstod miss
Martineau tidens elände i hela dess vidd. Hon insåg att folket — fattiga och
rika, höga och låga, — gick sin undergång till möte af brist på vetande. Då
hon under sådana omständigheter utkastade bland folket berättelser om stats-
hushållning, beskattning och fattigväsen, var det då att förvåna sig öfver, att
verkan af dem blef ofantiig? Otvifvelaktigt var miss Martineaus inflytande stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
