Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Karl XII som konstvän. Af C. Eichhorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ur v. Brinkman’ska arkivet på Trolle-Ljungby (Örebro 1859). Dessa
skrifvelser, särdeles de frän åren 1711—1713, lemna oss en synnerligt
klar inblick 1 värt ämne. Det egna förhållandet inträffar nämligen
härvidlag, att Feif i de flesta frågor endast är konnngens språkrör —
och äfven sjelf flerfaldiga gånger erkänner detta. Så yttrar han, med
anledning af några anmärkningar om Tessins förslag till stallbyggnad
för hofvet: »––-iag har därved upsat några påminnelser, som här-
hos följa, de skola passera för mina*; och annanstädes är han ännu
oförbehällsammare. Härigenom samt, ännu mer, då han berättar sina
samtal och små ordtvister med konungen rörande skön konst, fär man
ganska bestämdt veta, huru Karls åsigter gestaltat sig. Vi skola
der-för hufvudsaldigen sysselsätta oss med dessa brefs innehåll, för så vidt
de beröra vårt föremål, tillika förbehållande oss att från några andra
håll fullständiga bilden af Karl XU som konstvän.
Då man känner Karls manliga, flärdfria sinne, hans afsky för allt
präl och hans tillgifvenhet för de matematiska studierna och
beräkningarna, faller det sig helt naturligt, att han företrädesvis kände och
älskade byggnadskonsten. Dertill bidrog väl ej litet, dels att Tessin i
denna var ett snille af första rangen, dels att Feif, hans dagliga
sällskap och umgänge under vistelsen i Turkiet, sjelf i hög grad hyllade
samma konst, efter hvad han flere gånger omtalar. Den yttre
anledningen härtill var dessutom gifven i det storartade byggnadsföretag,
som vidtagit med konungens uppstigande på tronen och fortskred
allt-jemnt, så länge finansernas tillstånd ej lade oöfverstigliga hinder i
vägen derför, vi mena Stockholms slott, denna Tessins jättetanke, hvars
antagande af form är att i mycket tillskrifva Karls tillgifvenhet för
konstnären och hans konst Konungen nöjde sig ej blott att beundra och
på afstånd studera andras verk; han egnade sig äfven, ehuru under
mer praktiska förhållanden, åt dess ulöfning i verkligheten.
Taffel-täckaren Hultman, i sina naiva anteckningar om konungens lefveme,
berättar också, att han var »en stor och hög architecteur, att på allt
sätt anlägga fästningsverk, bastioner och defensioner, samt till sin
ar-mées konservation uti främmande länder, till evärdlig åminnelse, lät
inrätta hela milslånga bryggor öfver djupa moraser och strömmar,––-».
Feif betonar flerfaldigt hans »stora lust för byggeri»; på ett ställe
(br. 17) yttrar han tydligen med afseende på samma sak: »Jag ville
önska at Eders Excell: vore hos Oss, han skulle få orsak at
admi-rera et oförlikligit förstånd och en penetration som är ogemen stark».
Men ej nog härmed: han omtalar äfven konungens försök i
byggnadskonst »Hans M:t», säger han (br. 7), »är intet så osnäl i
Architec-turen, och om iag icke expres vore förbuden, så skulle iag öfversända
en desein på et hus som H. M:t har författat, hvilket har alla
com-moditeter och är rät vähl indehlt, men H. M:t vil intet skryta med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
