Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Karl XII som konstvän. Af C. Eichhorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sine vettenskaper.» Konungen umgicks äfven med planen att bygga
ett krigsmanshus på Djurgården, »hvarest K. Carl Gustaf hade äraat
anlägga et lusthuus,––––. Hans M:t har åtskillige deseiner giordt
därpå, men för bättre luft och större renlighet skull, har Hans M:t
ännu tykt mäst om den som är formerat som en liten stad, med
många gator afdehlt och hvart qvarter lijka stort med gator på ömse
sijdor, så at intet många blifva om en ingång. Korkan var plasserat
mit uti, Gouverneurens och de förnämsta officerares huus däromkring
och sedan en officerare eller mera i hvart qvarter. Därhos skulle
blifva en skiön trägård med värdzhuus däijemte til en promenade för
folk utur staden, hvilket skulle draga en vacker inkomst» (hr. 17).
Ungefär efter den här framlagda planen var den lilla stad vid Bender
inrättad, der konungen under en stor del af sin vistelse i Turkiet
uppehöll sig med de svenska trupperna; och planen till densamma tillhörde
väsentligen honom, liksom särskildt till det hus, hvari han sjelf bodde.
Feifs beskrifhing (hr. 7) äfvensom andra källor upplysa detta.
Ett bland hufvudföremålen för Karls arkitektoniska studier och
sysselsättningar var förskönandet af vår hufvudstad, den han, trots
afståndet under långa år, synes särdeles älskat Så berättar Feif, att
konungen 1711 ej var »obenägen at gifva Skepzholmen åth staden at
zijras med skiöna huus, när därom en gång anhålles» (br. 3, 5). Han
sysselsätter sig vidare med ritningen till Stockholms rådhus, och om
det skulle byggas på det ställe, der det gamla stod (br. 5), gör
förfrågning i liknande syfte med anledning af den plan Tessin öfversändt
öfrer regleringen af trakten mellan Tyska kyrkan och Brunkeberg
(br. 17) o. 8. v. Beträffande sistnämnda plats upplyser Feif, att
»Hans M:t har en särdeles dessein med det bärget som skal zijra
hela staden och i synnerhet giöra en särdeles behaglighet til Eders
Excell: stora dessein» (br. 14); och i förtroende upptäcker han den
längre fram (br. 17) sålunda: »Man äraar därpå plantera en vacker
granskog och sättia dijt et ansenligit vakttorn».
Naturligtvis intresserade sig konungen i synnerhet för Tessins
hufvudverk, slottet, som också är Stockholms skönaste prydnad. Som
bekant, infaller dess grundläggning samtidigt med hans thronbestigning,
och utan tvifvel var det hans fallenhet för byggnadskonst och gunst
för Tessin man i hög grad kan tillskrifva arbetets raska bedrifvande
äfven sedan hans krig begynt. Men när krigslyckan med slaget vid
Pultava vände sig, och landets tillstånd omöjliggjorde hvaxje tanke
på ett så kostsamt företag, fortfor han ännu att med bifall och nöje
följa de förslag och ritningar, konstnären uppsatte. När Tessin 1712
öfversändt de af Haton stuckna elevationerna till sitt storverk,
underrättar Feif honom, att de »behaga Hans Maij:t öfvermåttan mycket»,
till bevis hvarpå han fiere gånger meddelar förfrågningar och anmärk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
