Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - En reformator inom det ny-grekiska samhället. Af Fredr. Sander. Graeske forhold, belyste ved Theodor Hansen. I. (Kjöbenhavn 1868)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För att gifva läsaren en inblick i grekiska förhållanden — säger
Herr Hansen — har det förekommit mig rättast att först hänvända
uppmärksamheten på enskilda män, som hafVa egnat sitt lif åt
sträf-vandet att införa europeiska tänkesätt, icke blott europeiska sedvanor,
hos det barbari8kt-bysantiii8ka folket, som med hastighet tillegnat sig
många af kulturens former, men ännu tränger till en andelig
uppväckelse och reformation. Dessa mäns lif har varit och är ännu en
oafbruten kamp emot samhället; hvad man än kan hafva att mot dem
invända, — de äro ljuspunkterna, från hvilka mörkret börjar uppklarna.
Utan något stort språng stå vi på deras ståndpunkt och kunna
sympatisera med dem i kampen, hvari de såsom de svagare äro de
förföljde. Särskildt gäller detta om en man af det grekiska folket sjelf,
en jonier vid namn Laskaratos, som här har den främsta platsen.
Det första fältet för denne mans uppträdande har varit hans
fäderneö Kefalonia, den största af de joniska öaraa, belägen närmast
Ithaka (i norr) och Zante (i söder). En ganska vidsträckt bergskedja
kallad Svarta berget, hvars hufvudsträckning löper från sydost åt
nordvest, förgrenar sig öfver hela ön. Vester om denna bergskedja skär
en ganska lång fjord in i landet; gentimot hvarandra på dess stränder
ligga de båda städerna Lixuri och Argostoli. I öfrigt har ön åtskilliga
smärre köpingar samt öfver 100 byar och torde räkna omkring 50,000
innevånare. Född i Lixuri har Laskaratos bott ömsom der, ömsom i
hufvudstaden Argostoli. Det var inom detta samhälle han utgaf ett
mycket brännande arbete under titel; »Kef(donias mysterier».
Medan grekerne, såsom fallet så ofta är med dem, som i sitt
betryck vända sig till äfventyrligheter, söka botemedlen för sina
missförhållanden utifrån, har Laskaratos velat vända sina landsmäns sinnen
till det inre utvecklingsarbete, som är nödvändigt för ett folks
uppkomst. I företalet till sitt nyssnämnda arbete yttrar han;
Föreliggande bok kastar handsken mot en felaktig uppfattning, som hittills
varit och ännu är rådande i vårt samhälle: vårt samhälle menar, att
dess fel icke må afslöjas, och betraktar den, som sådant gör, såsom
en förbrytare. Det menar, att det är en hvar god patriots pligt att
framhålla dess dygder i stället för dess fel. Följden af denna fördom
har blifvit, att ingen vågat företaga sig att öppna samfundets ögon
för de sanna orsakerna till dess onda, medan å andra sidan de släta
menniskor, af hvilka det finnes nog i hvart samhälle, sett sin fördel i
att tillsluta ögonen för dess ytterligaste dårskaper, för att sjelfve
kunna stjäla sig en plats deri.
Laskaratos skulle snart lemna ett slående bevis för detta påstående;
ty knappt var hans bok utgifven, förrän förföljelser mot honom reste
sig från alla håll. Pöbein i Argostoli insulterade honom.
Familje-fäderne, hvilka lian förebrått deras omenskliga uppförande mot qvin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
