Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - En reformator inom det ny-grekiska samhället. Af Fredr. Sander. Graeske forhold, belyste ved Theodor Hansen. I. (Kjöbenhavn 1868)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På ett klart och tydligt sätt redogör Laskaratos härefter för sitt
uppträdande och visar hvad frågan gäller för hela samhället.
Under den 1 Maj utkom vidare Lampan N:o 45. Det heter
deri bland annat: Min förmodan gick i två motsatta riktningar:
antingen skulle allt aflöpa lugnt och jag blifva förskonad för sådana
uppträden som 1856, eller skulle mitt svar bringa papaderna i raseri
och väcka liknande skandaler som de förra. Min själ var så delad
mellan dessa båda alternativ, att jag icke sjelf visste, hvad jag skulle
önska; med slutet hjerta kastade jag ändtligen ut min bok bland
allmänheten och lade allt i Guds hand. Utslaget blef emellertid ett
tredje, som jag icke kunnat vänta.
Härefter omtalas, huru allmänheten mottagit apologien med
intresse. Man sade: »om det är något ondt i hvad Laskaratos har sagt,
så låt papaderne svara honom». I Biskopsgården hölls emellertid
rådplägning i anledning af hvad som skett och hvad som borde göras;
men man fann sig tvungen till tystnad. Pressen började uttala sig
gynnsamt
Laskaratos hade skickat ett exemplar af sin skrift till Metropoliten
i Athen, president för den Heliga Synoden derstädes. Synoden
upptog nu frågan, men hänsköt den till — regeringen.
Under den 8 Maj skrifves vidare:
Hellener! Jag meddelar eder i dag en nyhet. Den skall glädja
alla dem, som äro vänner af upplysningen och den andliga
utvecklingen hos vårt folk. — Generalprokuratom har förklarat och kommer
att förklara, att han i min skrift icke finner något, hvarpå en
anklagelse kan grundas! —
Att det grekiska presterskapet,* som inlagt så väsendtlig förtjenst
i den grekiska sjelfständighetskampen, något som af grekerna äfven
erkännes, icke i Laskaratos funnit en blind och hatfull personlig
mot-kämpe, derom vittna hans sista ord: Hvarför kunna vi icke älska och
ära våra prester, hvarföre skola vi nödsakas att vända oss ifrån dem
och hata dem? Vi hata och förakta dem med rätta, men sedan vi
först sjelfve hafva gjort dem värdige sådant. Vi sjelfve hafva fordrat
deras tjenst, vi vilja hafva nytta af deras arbete, men utan att
bekymra oss om dem, utan att skaffa dem medel att lefva. Vi vilja
hafva dem till våra tjenare, men till tjenare, som man ingen lön ger. —
Men 1, folkets representanter i rådet, i regeringen, till eder vänder
jag mig nu. Om Kreta blefve förenadt med Hellas, skulle det
visserligen vara ett stort godt; om charlatanerne blefve aflägsnade från
styrelsen af folkets vigtigaste*intressen, skulle det vara ett ännu större
godt; men både det ena och det andra tillhopa skulle icke kunna
liknas vid det gagn, vi skulle hafva af en väl organiserad prestklass.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
