Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Bernhard von Beskow. † Minnesteckning. II. Af E. von Qvanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beskows votum tungt i vågskålen, ock man kan ingalunda beskylla
akademien för stel formalism och konservatism, vid valet af föremål
för sitt erkännande och sin välvilja. Under det att Bernhard von
Beskow sålunda verkade med oförminskad ifver såsom den svenska
vittra odlingens förstyre och de fosterländska minnenas siare,
kallades han bort från väl förrättade värf, lemnande efter sig sina
gemingars frukt och minnet af en imponerande personlighet, lika
sällsynt begåfvad med inre lifskraft som med lyckans håfvor, en frisk,
harmonisk natur, hvars i stor skala utmätta bana slutligen kröntes
af alla möjliga framgångar, yttre lysande utmärkelser, medborgares
offentliga hyllning och eget medvetande af uppfyld kallelse. Han var
den gamla, präktiga eken, som plötsligt fälldes till marken: först nu
märker man huru vidt utsträckta dess rötter, huru rikt skuggande
dess grenar voro, huru många sångfåglar funno skydd i dess stolta
krona!
Gemnäle till Stockholms-Fosten.
Den lilla minnesteckning, vi härmed afslutat, kan icke göra några
anspråk på biografisk fullständighet. Det ligger äfvenledes i sakens
natur, att då behandlingen af ett så rikt stoff, som Beskows lif och
verksamhet, sammanpressas på några få sidor, teckningen af det
kulturområde, på hvilket de uppvuxit, måste bli i hög grad knapphändig.
Vi äro således fullt medvetne om de brister, som vidlåda vår uppsats,
och kunna naturligtvis icke hafva någonting emot hvarje tillägg, som
länder till ämnets allsidigare belysning. Imellertid har redan första
afdelningen af vår minnesteckning ådragit oss ett häftigt angrepp från
ett håll, der intresset för sakförhållandets utredning tyckes endast
tjena till förevändning för motiver af helt annan beskaffenhet. Vi
syfta på en anmälan af tredje häftet af denna tidskrift i tidningen
Stockholms-Posten, (N:o 6 för den 19 Dec. 1868), der en författare
mot oss uppträdt med begagnande af ett så egendomligt stridssätt, att
det väl kan förtjena en närmare belysning.
Först ytterligare några ord angående Geijers ställning till
fosfo-risterna. Ingen, som i litteraturhistoriens fakta ser någonting annat
än ett dödt namnregister öfver författare och vittra föreningar, kan
missförstå vårt i föregående afdelning fällda yttrande om Geijer,
att han »visserligen ock bör räknas bland fosforistema». Vi
yttrade dessa ord med särekildt afseende på Fryxells framställning af
nya skolan, hvarom i det föregående var fråga. I sina Bidrag tdl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
