Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Suezkanalen och verldshandeln. Af —n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och då har ju den nuvarande Direction générale, som räknar 150
personer för mycket, löst 6in uppgift och nått sitt slut. Jag vill icke
heller lemna oanmärkt) att kompaniet tanklöst bortslösar pengar blott
och bart för undfägnandet af gäster. Hvar oeh en resande, som blott
har något slags rekommendationsbref) firas på det mest storartade
sätt. Ångare och post ställas till hans disposition och champagnen
flödar i strömmar. Men mången aktionär skulle göra en sur min, om
han såge huru hans pengar användas, och hr Lesseps hade för
längesedan bordt inse, att man icke med champagne och öfverdrifven
höf-lighet kan slå folk i Europa blå dunst i ögonen, då det gäller en så
vigtig fråga som Suezkanalbyggnaden. Hvartill gagnade det till
exempel att sända en delegerad till Abyssinien för att öfvervara
expeditionen? Är då kompaniet en politisk magt eller ens en korporation, som
kommer att bestå i alla tider? Så stor aktning jag än hyser för hr
Lesseps och huru mycket jag än beundrar den ihärdighet, som han
vid detta jätteföretag lägger i dagen, så kan jag dock icke frikänna
honom från förebråelsen att vara fåfäng. Jag hoppas imellertid, att
han icke lofvat för mycket åt sina aktionärer och att kanalen, om
också icke år 1869, så dock åtminstone någon gång, förr eller senare,
blir färdig.»
Dessa hr Rohlfs’ utlåtanden, som vi här ordagrannt citerat, äro
ganska bittra, och man vore. nästan frestad att härleda deras ton af
den omständigheten, att R. gjorde sin tour till Abyssinien på
preussiska kungens bekostnad, och att hr de Lesseps — är en slägtinge till
kejsarinnan Eugenie.
Oafsedt de tekniska frågor, som komma att göra sig gällande vid
skeppens passage genom kanalen, men hvilka alla vid
ingeniörveten-skapens nuvarande ståndpunkt kunna lösas, om de vore än så svåra,
så framställer sig dock här ännu en annan omständighet: den, huruvida
fartygen vilja erlägga den höga kanaltullen. "För vanliga varuskepp
gäller tidsvinsten icke så mycket, och hvad åter posten vidkommer, är
redan det nuvarande befordringssättet per jernväg öfver Kairo snabbare
än det per kanal kan blifva. Detta blir, hvad post- och
passagerarebefordran beträffar, så mycket mera fallet, då en direkt jernväg
kommer att förbinda Port-Said och Suez, af hvilken banlängd hälften, eller
den emellan Ismalflia och Suez, skulle blifva färdig redan hösten 1868.
Till och med om de indiska skeppen utan att uppehålla sig skulle gå
direkt genom kanalen, kunna de ej i detta afseende konkurrera.
Den enda riktiga utvägen efter kanalens fulländning är, enligt
Rohlfs’ åsigt, den att alla sjömagter förena sig om att inlösa densamma
af aktionärerna, i det hvarje stat betalar i förhållande till sin
handels-och örlogsflotta, det senare ifall passagen för krigsfartyg blir tillåten, samt
att sedan öfverlemna denna sjöväg åt trafiken alldeles utan tull. Under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
