Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Suezkanalen och verldshandeln. Af —n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
år (1868) inbringat 40 å 45 millioner samt sannolikt skall upphinna
hela den äskade summan af 100 millioner.
Enligt de nu träffade öfverenskommelserna skall arbetet vara
färdigt redan den 1 Oktober 1869 och huset Borrel & Lavaleys arbeten
fortskrida också i den skala att detta kan inträffa. Kanalen skall då
ha i vattenlin ien en bredd af 100 meter (330 sv. fot) och i basen en
af 12 meter (39,6 sv. fot), med ett djup af 8 meter (26,4 sv. fot). För
att ernå detta resultat måste dock ännu 34 millioner kubikmeter
terrain undanrödjas.
I senaste tid ha åter talrika röster höjts deröfver, att när kanalen
väl en gång är fördig två större fartyg icke skulle kunna passera om
hvarandra, men detta fel torde stå att afhjelpa. Man har vidare
anfört, att utfyllningen af bittersjöarne från Medelhafvet skulle komma
att gå alltför raskt för sig och att kanalbyggnaden skulle skadas
genom den inbrytande strömmen, men den vid Timsahsjöns fyllning
vunna erfarenheten visar att i följd af den ringa dosseringen ingen
fara är förhanden. — Sådan var sakernas ställning i Juni år 1868.
Man kan dock högeligen betvifla att kanalen kan bli fördig till slutet
af år 1869. Ty om ock huset Borrel & Lavaley medhinner undan*
skaffandet af de ännu återstående 34 mill. kubikfot terrain, är dock
derföre kanalen ingalunda fördig. »Framför allt borde kompaniet
beflita sig om mera sparsamhet. Vi anföra här den bekante tyske
Afrikareéanden G. Rholfs, som åtföljde expeditionen till Abyssinien
samt besökte kanalen, omdöme: »Hvartill tjenar det t. ex. att nu, se*
dan alla arbeten äro öfverlemnade åt entreprenörer, underhålla en
storartad stab? »Agence supérieure» och »Direction générale des Travaux»
uppvisa fortfarande en personal af öfver 200 tjenstemän, af hvilka den
lägsta säkert ickc har mindre än 5,000 francs i lön; direktorn, hr
Voisin, har 50,000 fr. årligen.
»Hvartill», fortfar Rohlfs i sin kritik, »tjena de dyrbara husen i
Ismailia (en af direktionen anlagd stad på halfva vägen emellan Suez
och Medelhafvet)? Tror då »Direction générale», att hon i evighet skall
lefva på aktionärernas bekostnad! Hvarför skedde öfver hufvud taget
hela den dyra anläggningen af staden Ismailia? Hade man icke från
början kunnat förlägga direktionens säte till Suez eller Port-Said
(kanalens ändpunkter) och sålunda till byggnader, åtminstone i orter som
ha en framtid, använda de svårt erhållna pengarne? Derigenom hade
en del af det utlagda kapitalet alltid kunnat återvinnas. Men
direktionen har af föfönga velat grundlägga en egen stad, utan att betänka
det hon sjelf icke skall existera i evinnerlighet och att med
upphörandet af »Direction générale» Ismäilias betydelse skall reduceras till
noll. Kanalen skall ju ändock en gång bli fördig, om ej aktionärerna
neka vidare penningtillskott, i hvilket fall en bankrutt blir följden,
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
