Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Svenska folkskolans organisation och hittills vunna resultater. Af P. A. Siljeström. Berättelser om folkskolorna i riket, afgifna af tillförordnade folkskoleinspektörer. (Sthm 1867)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordenatam.––––»Redan här möter det, med undantag af städerna,
ledsamma förhållandet att barnens skolgång är ojemn, hvartill såsom orsaker
nppgifvas nödvändiga göromål hemma höst och vår, svårigheten vissa tider
att kunna komma till skolan o. s. v. Denna ojemnhet i afseende på
skolgången är och föranleder afvikelse från både reglemente och läsordning.
Så har någon gång händt, att höstterminen i sjelfva verket börjat senare,
än den enligt reglementet skolat börja, emedan barnen ej infunnit sig
forr än höstsysslor, vid hvilka de måst biträda, blifyit undangjorda, sjön,
öfver hvilken de hade att gå, tillfrusit o. s. v. samt att vid vårterminens
slut den i reglementet föreskrifna slutexamen ej blifvit hållen, emedan de
flesta barn dessförinnan upphört att besöka skolan».
Wisby stift. Gustafson. »Af 7,334 barn i skolåldern, hvilken här
ännu på de flesta ställen räknas enligt reglementet från 7 till 14 år,
hafva funnits inskrifne i skolorna 5,596, bland hvilka i ordinarie folkskolor
4,945 och i småskolor 651. I den enda här befintliga flyttande folkskolan
voro 66 barn inskrifna, alla de andra i fasta skolor. — — Antalet af
barn, som vid inspektionen i hvarje skola varit närvarande, finnes
upp-gifvet å hosföljande tabeller. Dock torde dervid böra erinras, att några
säkra slutsatser icke deraf kunna göras i afseende på de dagliga
skol-besöken, emedan inspektiouerna skett dels efter förut gjordt
tillkännagif-vande, dels oforberedt samt på olika årstider, bland hvilka September och
Oktober månader äro de, då skolorna i anseende till behofvet af barnens
hjelp vid hemarbete minst besökas».
Af dessa utdrag ur inspektorernes berättelser, jemförda med bvad
förut blifvit anmärkt, finner man att vi i sjelfva verket sakna någon
skolstatistik i det afseende, hvarom här är fråga — åtminstone någon
statistik som är fortjent af förtroende. En omständighet, som i sin
mån synes bidraga till mindre reda och noggrannhet på detta fält, är
den olyckliga nomenklatur, som blifvit införd i vårt folkskoleväsende
och som är så beskaffad, att mången gång, då det talas om folkskolan,
man icke vet hvad frågan egentligen gäller.
Grefve Thorsten Rudenschöld införde, om vi ej misstaga oss,
benämningen småskolor. Han menade dermed de skolor (eljest af honom
kallade rotskolor), uti hvilka de mindre barnen, nybegynnarne, skulle
undervisas uti det »för alla nödvändiga», under det sockenskolan skulle
utgöra en högre afdelning för de äldre, mera försigkomne lärjungame
eller, enligt Rudenschölds mening, egentligen »eliterna» bland dessa.
Utan att fasta sig vid den ledande tanke, som legat till grund för denna
uppfattning af folkskoleundervisningen, och hvilken, om den tages i en
alltför inskränkt mening, lätt kan tydas — hvad äfven skett — såsom
ett verkligt nedsättande af denna undervisnings mål (hvilket vi för
vår del nogsamt veta icke var Rudenschölds afsigt, utan tvärtom), så
måste likväl hvar och en, som har någon erfarenhet af undervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
