Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Svenska folkskolans organisation och hittills vunna resultater. Af P. A. Siljeström. Berättelser om folkskolorna i riket, afgifna af tillförordnade folkskoleinspektörer. (Sthm 1867)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt hvad nedanfore kommer att visas, är det t. ex. antagligt att blotta
begagnandet af en naturhistorisk bok vid innanläsningsöfningarne på
somliga ställen rubriceras såsom »undervisning i naturläran», under det
man på andra ställen utan tvifvel haft högre fordringar i det afseendet
o. s. v. Under annat antagande är det ock svårt att förklara andra
betydliga skiljaktigheter som i vissa fall forekomma. I Linköpings stift
uppgifves t. ex. att af 18,229 närvarande barn icke mindre än 17,984 d. v. s.
nästan alla sysselsatt sig med »rättstafning och rättläsning». Samma
förhållande har ägt rum for Wexiö stift, der bland 11,057 närvarande
skolbarn 11,018 uppgifvas hafva sysselsatt sig med nämnde slags
öf-ningar. Emellertid finner man för Linköpings stift att 6,915 d. v. s.
mer än j öfvats uti att »forstå och använda svenska språket», men
deremot i Wexiö stift endast 583 d. v. s. föga mer än hvaremot
för sistnämnde stift uppgifves 8,346 såsom sysselsatte med »naturlära»,
under det för Linköpings stift endast uppgifves 2,514 under denna
rubrik. För Westerås stift (2 distrikt) uppgifvas, bland 11,319 vid
inspektionerna närvarande, endast 7,107 såsom undervisade i
rättstafning och rättläsning. Tillkännagifver nu denna stora skiljaktighet, att
i de förstnämnda stiften endast få lärjungar hade kommit öfver
»rättläsningens» ståndpunkt, under det att i det senare stiftet detta var
förhållandet med ett betydligt antal? Eller får man antaga att uti
Westerås stift funnits bland de vid inspektionerna närvarande ett
stort antal, som ännu icke hunnit öfver alfabetets ståndpunkt, under
det i de förstnämnda stiften högst få sådana varit närvarande?
filler får man förutsätta olika begrepp om betydelsen af »rättstafning»
och rättläsning»? — Emellertid finner man för Westeråsstift, med såsom
nämndt 7,107 stafvare och rättläsare icke mindre än 9,789 som läst
biblisk historia, 9,478 som läst katekes, 9,713 som räknat och 11,132
som öfvats i skrifning o. s. v. Vi öfverlemna åt läsaren att sjelf
draga några resultater af dessa siffror, och vilja för vår del blott
påpeka ytterligare en omständighet, som är af ännu betänkligare
beskaffenhet än de brister, som i allmänhet kunna vidlåda dessa
uppgifter, i det densamma syftar att gifva en bestämdt skef föreställning
om verkliga förhållandet med undervisningen i folkskolorna. Vi hafva
redan förut anmärkt, huru i somliga fall inspektörerna tillkännagifva
sin ankomst på förhand och då kunna hafva att påräkna en temligen
talrik församling af barn och föräldrar, men huru de i andra fall icke
iakttaga detta och då, i synnerhet om inspektionen sker på en mindre
gynnsam årstid, ofta finna skolorna ytterst glest besökta. Men hvad
som otvifvelaktigt i detta fall förtjenar en särskild uppmärksamhet är
det af inspektorn Rundbäck i Wexiö stift vitsordade förhållandet att
samtlige de närvarande barnen (3,785) erhållit undervisning i biblisk
historia, katekes, rättstafning och rättläsning, historia och geografi»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
