Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Svenska folkskolans organisation och hittills vunna resultater. Af P. A. Siljeström. Berättelser om folkskolorna i riket, afgifna af tillförordnade folkskoleinspektörer. (Sthm 1867)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framkallade folkskolan (ehuru otvifvelaktigt röster äfven från det
senare hållet läto höra sig); men kyrkan var ej sen att tillegna sig
broderparten af detta nya undervisningsmachineri, hvaraf hon likväl
tyvärr synes hafva dragit så liten fördel.
Huru otillfredsställande än religionsundervisningen i folkskolorna
må vara, så är det dock denna undervisningsgren som upptager mesta
lästiden. Af de här ifrågavarande berättelserna får man visserligen ej
någon tillräcklig upplysning rörande timfördelningen1); men en
inspektor åtminstone tror sig kunna uppskatta tiden för ensamt katekesens
läsning till två timmar om dagen. Skulle det vara för mycket att för
katekes och biblisk historia m. m. eller för kristendomsämnet i sin
helhet antaga halfva lärotiden, d. v. s. skulle man få uppskatta den
dagliga undervisningstiden för religionsämnet — oberäknadt
bönestunder och bibelförklaringar, som väl torde upptaga k timme — till tre
timmar dagligen eller till 15 timmar i veckan (under antagande att,
hvad som ofta nog synes vara plägsed, lördagen är fridag)0 Då, såsom
antydts, de dagliga timmarne i allmänhet icke öfverstiga sex, så följer
att äfvenledes 15 timmar i veckan komma på alla öfriga läsämnen
tillsammantagna, nemligen rättläsning, skrifning, räkning, historia,
geografi, modersmålet, geometri och liniarteckning, naturlära, kanske ännu
mera. Uti samma tid äro naturligtvis inberäknade nödiga fristunder.
(För sång och gymnastik, der de förekomma, torde man hafva särskilda
timmar utöfver de nämnda.) Tager man då i betraktande hvad som
förut anförts rörande skolgången, så lärer man sannerligen ej kunna
vänta särdeles stora framsteg i de här uppräknade läroämnena. Men
måhända lägger man i afseende på dem väsentligen an på hemlexor?
— Så vidt vi kunna sluta, i allmänhet icke; och deruti se icke vi
något ondt. Hemmets biträde saknas emellertid icke; ty äfven till
hemmet följa, såsom vi tro i de allraflesta fall, bibliska historien och
katekesen i form af dagliga lexor, ofta nog beledsagade af bibelspråk och
psalmverser, som skola memoreras* 2). Det bör anmärkas, att man
nästan enhälligt klagar öfver försumligheten och odugligheten af det
extra lärarebiträde, som skolan sålunda anlitar (och som i teorien
upphöjes till skyarne under rubrik af »hemmets samverkan med
skolan)»; men huru än härmed må vara, så är ett gifvet, nemligen att
läsningen och utanläsningen af biblisk historia och katekes jemte
me-morerandet af bibelspråk och psalmverser upptager det hufvudsakliga
af barnets tid så inom som utom skolan. Meddelas nu tillika
undervisningen uti religionsämnet på det själsförslöande sätt, som, enligt
’) I de flesta skolor torde n&gon bestämd läsordning ej flnnas, hvartill den ojemna
skolg&ngen anföres såsom skal.
2) När man i folkskolan har ett schema och der ser vissa timmar till »lexors» for
hörande, utan närmare specifikation, så torde väl hnfvndsakligen menas de ofvanst&ende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
