Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Om lyxen. En national-ekonomisk betraktelse. Af Th. Rabenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genhet, och att således producenten, såvida som produktionen är
beroende af konsumtionen och denna af medlen att konsumera för, i
längden står sig vida bättre vid en konsumtion af det förra slaget än
af det senare. På detta förhållande beror svaret på frågan om lyxens
betydelse i ekonomiskt hänseende, och en närmare utredning af
detsamma skall straxt nedanför gifvas. ’
Då de skäl, ur hvilka man försvarat lyxen från såväl moralisk
som ekonomisk synpunkt blifvit något utförligt upptagna, så bör ock
nämnas — hvad för öfrigt visserligen är allmänt bekant — att den
funnit nästan ifrigare fördömare än försvarare. Det ligger visserligen
också närmare till hands, att öfver lyxen uttala en fördömelse än ett
försvar. Fördömelsen har hämtat sina skäl dels från det
sedeförderf-vande njutningsbegäret, från de många brott deraf alstras, från det
för menniskan förnedrande att ej kunna inskränka de fysiska
behof-ven, m. m., dels från den ekonomiska förlust, som tillskyndas samhället
genom den öfverflödiga konsumtion, lyxen alltid medförer. Dessa
argumenter äro alltför väl kända, att de grunder, på hvilka de stödja
sig, behöfva vidare anföras. Till en viss grad äro de utgångna irån
sjelfva den naturliga känslan och hafva sedan blifvit vidare utförda
både inom sedoläran och den ekonomiska vetenskapen. Att här vidare
uppehålla sig vid dem, lönar på ofvan anförda skäl ej mödan. De
hafva blifvit i korthet anförda, egentligen blott för att få tillfälle att
erinra, det äfven åt dem ej kan erkännas fullkomlig giltighet. Den
åsigt, som helt och hållet fördömer bruket af de materiella tingen,
när detta ej är påfordradt af ett oundgängligt behof, är behäftad med
ensidighet Bruket af materiella ting kan i och för sig ej vara
för-dömligt; det blifver det först, när genom detsamma några högre
intressen kränkas. Hvad angår den moraliska sidan af de materiella
tingens bruk, så torde den djupaste sanningen ligga i religionens bud:
att bruka verlden, men såsom brukade man henne icke; ty detta
innebär icke en fördömelse af bruket i och för sig, utan gör allt beroende
af sättet, hvarpå bruket sker. Det vore lyckligt, om den följande
uppfattningen af lyxen, såvidt deri afseende fästes vid dess betydelse
i moraliskt hänseende, kunde komma att anses blott såsom en
förklaring, en tillämpning af detta sköna ord, emedan något sådant
visserligen vore bästa profvet på denna uppfattnings sanning.
Sådana äro i korthet de skäl man framställt å ena sidan till att
försvara lyxen såsom något nyttigt, å den andra sidan att framställa
den såsom något absolut skadligt. De förra, såvida de angå den
moraliska sidan, innebära någon, men såvida de hänföra sig till den
ekonomiska, ingen sanning; de senare äro ensidiga. Ser man emellertid
endast på den ekonomiska sidan af lyxen, då kan man ej annat än
finna den absolut skadlig. Detta skall visa sig vid ett närmare be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
