Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Qvinnan och skolvården. Af Olof Eneroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såsom tjenande, utan att tillerkännas icke blott rätt, utan äfven
skyldighet, att deltaga i rådslagen?
Ja, säger man, — den gamla vanliga invändningen, —
qvinnlig-heten skulle lida derpå. Qvinnans verksamhet skall alltid vara
beslöjad, alltid dölja sig bakom mannen. Hon skall både råda och
styra — det är hennes behof och hennes rätt; — men det skall alltid
ske hviskande, smygande, oförmärkt. Hon skall till och med så mycket
som möjligt söka inbilla både sig och andra, att hon icke i den
ringaste mån deltager i några andra värf än det enskilda hushållets.
Men detta är med andra ord att säga, det qvinnans medborgerliga
verksamhet skall sky dagsljuset och gå smygvägar, så framt den
nämligen skall få finnas till. Hennes deltagande i allmänna medborgerliga
värf skall ske i form af sängkammarstyrelse. Hennes medborgerlighet
skulle skada hennes qvinnlighet. Gift eller ogift, ett bihang till
mannen eller myndig och inför lag med honom jemngod, alltid bör hon
hålla sig i skuggan och kokettera med sin föregifna brist på både lust
och förmåga att vilja råda, leda, styra, verka, och detta äfven då det
gäller allmän barnavård, skolvård, lärarinnevård.
Och skälen för denna åsigt? De äro »psykologiska», säger man.
Det är qvinnans egen andliga utveckling som föreskrifver denna ordning.
För öfrigt äro de derjemte bibliska. Gud sjelf har förordnat, — tänkte
man i Orienten, — att qvinnan skall vara mannen underdånig.
Det är icke här rätta stället att framlägga den teori vi i detta
fall hysa. Vare derom nog sagdt, att om vi å ena sidan sluta oss till
dem, som yrka att qvinnan har både skyldigheter och rättigheter i
medborgerliga mål och i sammanhang härmed äro öfvertygade om att
erkännandet häraf skall framgå i jemnbredd med erkännandet af
qvinnans juridiska rätt och hennes sjelfständighet i allmänhet, — en
sjelf-ständighet för hvilken i en framtid icke ens äktenskapet skall sätta
någon gräns, — så höra vi, å andra sidan, icke till dem, som sätta
menniskans högsta verksamhet i hennes verksamhet såsom offentlig
person. Yi hylla i detta fall kristendomens sats: gifver Gudi hvad
Gudi tillhörer och kejsaren hvad kejsaren tillhörer. Antaga och
med-gifva vi nu, att qvinnan, äfven om hon har samma rättigheter och
skyldigheter som mannen i alla mål, dock ej är så utrustad som han
för det offentliga lifvet och att hon derför i detta fall alltid kommer
att öfverlemna det mesta arbetet åt houom; så sätta vi henne icke
lägre för det I allt det öfriga lifvet, för hvilket hon i flera fall är
rikare rustad än mannen, der bör hon fritt fä verka så att hon i och
med denna verksamhet måtte kunna uppfylla sin kallelse.
Men hvad nu skolan beträffar — är dess verksamhet ett offentligt
värf eller icke? — Beggedera skall man svara. Den är ett offentligt
värf, så vidt den lyder under allmän lag och dess förvaltning har att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
