Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Qvinnan och skolvården. Af Olof Eneroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derefter rätta sig: den är ett kommunalt värf, så vidt som den
allmänna lagen tillerkänner kommunen en viss rätt till sjelfstyrelse i .
skolmål; den är ett enskilt värf, så vidt som den enskilda
verksamheten i skolväg hos oss har fritt spelrum.
Detta må nu vara en sanning. Men lika sannt är också, att
folkskolan i all skollagstiftning, så vidt vi lärt känna den, blifvit angifven
såsom den der endast vill hjelpa föräldrarne att undervisa och
uppfostra. Föraldrarnes rätt till detta har aldrig än blifvit förnekad.
Det är endast deras brist på vilja och förmåga som föranledt statens
ingripande.
Då nu förhållandet är sådant, synes det vara temligen klart, att
skolan såsom offentligt värf icke är detta ,i fullt samma mening som
andra offentliga värf, såsom domstolarnes, lagstiftarnes o. s. v. Dess
egenskap af statsinrättning beror endast på ett öfvergångsstadgande.
Redan om man betraktar saken från denna sida, torde qvinnans
skyldighet och rätt att deltaga i förvaltningen och vården af skolan
icke med fog kunna helt tvärt afslås. Sker sådant, så är denna
klagan grundad, som påstår, att staten genom sin skola och sin
skollagstiftning vill slita det band, som bör förena skolan med hemmen. Man
har då framför allt att underkasta denna lagstiftning en grundligare
granskning och i fall det då befinnes, att staten öfverskridit sin
befogenhet, se till att den återföres inom sina rätta gränser.
Men äfven oberoende af alla teorier och äfven med erkännande
af den nuvarande ordningen såsom af tidens — om också icke all
framtids, — kraf förestafvad, tro vi oss dock ega rätt att påstå, att
qvinnan bör få ingripa i skolförvaltningen och skolvården. Skalen äro
af tre slag: l:o for barnens egen skuld; 2:o för barnens och skolans
skuld; 3:o for samhällets skuld.
Qvinnan bor för sin egen skuld deltaga i skolförvaltning och
skdvård. Hennes fosterlandskänsla, hennes medkänsla för allmänt
väl böra icke förqväfvas: och utan att åt dessa känslor gifves tillfälle
att verka, äfven utåt och i det offentliga, kunna de lätt nog i
hem-lifvet qväfvas af den sjelfviskhet, hvilken alstrar denna »hemmets stilla
frid», som ofta nog är blott ett annat namn för den dolska
likgiltigheten för nästans och för allmänt väl.
Man skall icke påtvinga qvinnan några rättigheter, der hon icke
sjelf gör anspråk derpå, säges det på vissa håll, der man vill synas
öm om qvinnan, men der man väl i sjelfva verket endast är öm om
det gamla, bestående, traditionella, konventionella. Men skulle i
sådant fall heller aldrig ha infört lika arfsrätten, aldrig tillåtit qvinnan
att blifva myndig o. s. v. Ty äfven i dessa fall hördes hon icke,
hvarken offentligt eller enskildt, framställa’ några lifligare eller
hög-ljuddare yrkanden; också var det gamlas, det beståendes män icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>