Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Qvinnan och skolvården. Af Olof Eneroth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men för alla dessa — hvilken välsignelse vore det ej, om det gåfves
dem tillfälle att deltaga i den allmänna barnavården!
Man har nu erkännt detta ifråga om lärarinnekallet Hvad
hindrar oss att utsträcka hennes verksamhet till sjelfva skolvården? Många
qvinnor, som icke hinna göra sig till lärarinnor, skulle derimot kunna’
passa förträffligt till medlemmar af skolrådet och detta både i de mål
som galla gossame och dem som gälla flickorna.
För barnens och skolans skuld bör qvinnan deltaga i
skolförvaltning och skolvård, derfore att hennes pligttrohet i alla de värf, som
erfordra karlek, tålamod, uppoffring, välvilja och ett visst praktiskt
oforvUleligt förstånd skulle, om hon finge deltaga i alla skolans
angelägenheter, göra denna mera godt än någon af alla de åtgöranden
som hittills för densamma beslutals.
Hvilka äro nämligen skolrådens skyldigheter? Egentligen kunna
de alla hänföras till denna enda att vårda sig om skolan och barnen,
att »hafva inseendet öfver alla inom deras distrikt inrättade folkskolor,
sorgfälligt vårda deras angelägenheter samt vaka deröfver att
undervisningen samvetsgrannt besöijes och flitigt begagnas», ty alla sådana
särskilda uppgifter såsom t. ex. att »uppgöra reglemente för de under
dess nppsigt stående skolor», att »bestämma tiden för offentliga förhör
med barnen», att »bestämma den skilnad som i hänseende till
kun-skapsfordringarne lämpligen må göras mellan gossar och flickor», o. s. v.
alla dylika särskildheter kunna dock hänföras till den s. k. skolvården.
Det finnes ingen af dessa uppgifter, som icke kan af en qvinna utföras
lika väl som af en man; men väl finnes det uppgifter, såsom t ex.
ifråga om de qvinnliga lärj ungames och lärarinnornas rätta
behandling, hvilka mången qvinna bättre förstår att lösa än mängden af män.
Vår folkskola behöfver ovilkorligt qvinnans biträde, äfven ifråga
om dess organisation, dess riktning, dess anda. Det böljar redan
blifva uppenbart, att folkskolan blifvit en skugga af den gamla lärda
lexskolan, att den blifvit en torr, kall, andefattig bokläsningsinrättning
i stället för en lifsskola, en uppfostringsinrättning anlagd på att
förbereda för lifvet, ätt den sysslar med »pensa» och lexor för mycket
med åsidosättande af arbetsöfningar, att tonen deri är hård och kärf,
att barnen behandlas såsom vore de vuxna och färdiga att mottaga
den otålmodige mannens teoretiserande framställningar, att flickorna
behandlas på samma sätt som gossarae, att, med ett ord, den går att
blifva en bokskola för gossar, hvari å ena sidan flickan missbildas
för gossens skuld och å den andra sidan gossen under sin uppväxt
likaledes missbildas för bokens skuld. Bland alla de åtgärder, hvilka
nödvändigt erfordras för att styra till rätta allt det ofog, som på
detta sätt genom statens, låt vara nödtvungna, mellankomst fått
inträde i skolan, är qvinnans uppkallande till verksamhet i detta fall en
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
