Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Anmälningar - Den kritiska teologien och den kyrkliga tron i samtiden. (Ett föredrag i tyska protestantföreningen af prof. J. E. Bluntschli vid universitetet i Heidelberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behandlas med ringaktning. Men äfven om vi medgifva, att de
ifr&-gavarande inkasten äro fortjente af uppmärksamhet — böra vi väl
derföre utbryta i ofruktbar klagan öfver framstegen i den bibliska
kritiken, i filosofien, i historien och naturvetenskapen? Helt visst böra
vi det ej. Hvaije framsteg inom vetandets olika områden är ett
framsteg i kännedomen om sanningen, och intet dylikt framsteg kan vara
förderfligt, alldenstund Gud är sanningen. Om Gud, såsom den religiösa
känslan så gerna tror, leder verldshistoriens utveckling, så har
säkerligen denna storartade och välsignelserika uppblomstring inom alla
grenar af vetenskapen ej försiggått i strid mot Hans vilja.
Men just på grund häraf står oss ingen annan väg Öppen än den
fria utvecklingens, och detta gäller för teologien lika mycket som för
de öfriga vetenskaperna. Derföre är hvarje våldsamt ingripande
obe-rättigadt och dessutom långt mera skadligt än gagneligt. Vi kunna ej
undvika stridens faror; derföre böra vi lugnt invänta dem i förtröstan
på den bättre sidan af menniskonaturen och på sanningens magt, som
vinner sitt renaste och kraftigaste uttryck just genom friheten.
Dessutom bör man ihågkomma, att vetenskaperna ej endast utöfva
kritik, samt att icke ens all slags kritik har en nedbrytande verkan.
Det gifves äfven positiva verkningar af den kritiska forskningen och
det logiska tänkandet. Vetenskapen ej blott ailägsnar gamla villfarelser,
utau upptäcker äfven nya sanningar samt gifver fastare stöd och bättre
utredning åt den redan kända sanningen. Jag betviflar ej, att när
man blott kan förmå sig att åt teologien inrymma full vetenskaplig
frihet — vi äro pä väg dertill, men hafva ännu på långt när ej hunnit
målet — då skall äfven denna vetenskap blifva i stånd att utveckla
en verkligt positiv verksamhet. Derimot blir hvarje försök att hämma
eller undertrycka teologiens negativa arbete tillika ett hinder för
hennes positiva verksamhet, hvilken möjliggöres endast genom att ställa
sig på den vetenskapliga frihetens grundval. Ännu återstår dock
mycket att önska i afseende på rätta metoden vid teologiens
forskningar. Jag vill här endast, från en lekmans ståndpunkt, fästa
uppmärksamheten på en riktning, hvars inslående vid forskningen, enligt
min åsigt, skulle leda till stora resultater.
Den historiska behandlingen såväl af Jesu lefnad som af hela den
kristna religionens och kyrkans utveckling kan helt säkert, utan att
blifva okritisk, göra mycket för att låta forskningens resultater blifva
tillgängliga för den stora allmänheten. Jag tänker mig här en verkligt
historisk metod, som håller sig fri från det gängse teologiska sättet
att resonnera och att uttrycka sig, och som med äkta historiskt sinne
framställer och bedömer historiska fakta och tilldragelser. Tvenne
tyska icke*teologiska skriftställare, Lessing och Johannes v. Muller,
hafva härvid anvisat en väg, som borde väl uppmärksammas äfven af
teologerna. Ifråga om kristendomens ursprung föreligger följande högst
märkvärdiga historiska’ faktum: i ett litet föga betydande land bland
ett fåtaligt, föraktadt folk uppträder såsom lärare en man utan yttre
magt, verkar endast några få år personligt bland sina landsmän och
afrättas derefter af de magthafvande myndigheterna såsom en förbrytare.
Och denne man utöfvar genom det intryck, hans lefnad och död
qvar-lemna, ett så ofantligt inflytande på deij civiliserade menskligheten,
att under en tidrymd af nära tvåtusen år individerna såväl som folken
hafva från honom mottagit de kraftigaste impulserna i afseende på den
allmänna riktningen af deras utveckling. Detta är ett så utomordent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
