Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Anmälningar - Den kritiska teologien och den kyrkliga tron i samtiden. (Ett föredrag i tyska protestantföreningen af prof. J. E. Bluntschli vid universitetet i Heidelberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jesus har sjelf ej uppst< några dogmer, utan förkunnat och utöfvat
en lefvande religion. Dogmerna äro alster af den judiskt-hellenska
skollärdomen och äro ej vftsendtliga bestämningar för Jesu religion.
Den som opartiskt betraktar kristendomens historia skall finna, att de
af dogmtron föranledda stridigheterna vida oftare skadat än främjat
kristendomens sak. Angrepp på kyrkans dogmbyggnad äro dérföre
ingalunda nödvändigt att anse såsom angrepp mot kristendomen.
Onekligeu har kristendomen i våra dagar en helt anuan gestalt
äo i förra tider. Trosbehofvet hos dem, som bekänna sig till kristna
religionen, har, såsom vi lätt kunna tinna, vid olika tidsperioder rönt
inflytande och till sin riktoing bestämts af helt olika idéer.
De förste kristne voro ännu helt och hållet hänförde af den judiska
Messias-idéen. De väntade, att Messias skulle öfvervinna hedendomen
och det romerska väldet och grundlägga ett nytt, heligt gudsrike på
jorden, och Jesus var, trodde de, den utlofvade Messias. Ännu efter
hans död hoppades de med lågande tillföreigt på hans snara återkomst
till jorden, och från år till år, från dag till dag förbidade de den
underbara tilldragelsen: den afgörande striden och den derpå följande
yttersta domen. — Denna Messias-idé utöfvar numera intet inflytande
på de kristna folken. Det gifves för närvarande endast en helt liten
sekt, Irvingianerna, som fortfarande bemödar sig att upprätthålla den
gamla tron i ifrågavarande afseende. Kristenheten i det stora hela
lefver ej mera i förväntan på ett annalkande teokratiskt verldsrike i
hvilket den till jorden återkomne Kristus uppträder såsom domare af
den undergående och såsom konung för den föryngrade, nya verlden.
Efter denna judiska idé följde den hellenska, hvilken sträckte sitt
inflytande till ännu mera vidtomfattande kretsar. Från urminnes tid
hade sträfvandet att förena det gudomliga med det menskliga varit ett
djuptgående karaktersdrag i den hellenska religiositeten. Grekerna
förestälde sig och bildade för den yttre åskådningen sina gudar i den
ädla menniskogestaltens former, och de bäste bland menniskorna tänkte
de sig upphöjda till gemenskap med gudarne. Skulle den hellenska
verlden, hvare tro på en mångfald af gudar redan sedan lång tid
tillbaka var undergräfd, kunna förmås att omfatta tron på den ende
Guden, så måste äfven denne ende Gud hafva uppenbarat sig i
men-ni skogee tal t bland menniskorna. För grekerna var det omöjligt att
tro på Kristus, såvida de ej flngo tro, att han var Gud. Under denna
period och under det afgörande inflytandet af denna hellenska riktning
i åskådningssättet uppstod dogmen om treenigheten. Uppfattningen af
Gud såsom i sitt väsende inneslutande en trefaldighet af gudomspereoner
kunde på denna tid gå segrande ur striden med de motsatta
åskådningssätten, derföre att menskligheten då var mottaglig för en dylik
trosform. — Äfven härutinnan har i våra dagar en stor förändring
in-trädt. Visserligen gifves ännu alltjemnt ett antal kristna, hvilka
betrakta just treenighetsidén såsom företrädesvis helig och oantastlig.
Men ingen opartisk iakttagare af det närvarande faktiska tillståndet
inom kristenheten skall kunna bestrida, att det öfvervägande stora
flertalet af de bildade i samtiden ingalunda dragas till kristendomen
derigenom, att man hos dem inskärper den satsen, att Kristus var
Gud, utan just detta påstående framkallar hos dem tvifvel och äggar
dem till motsägelse och blir sålunda en anledning till att ganska många
bortjagas från kristendomen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
