Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Anmälningar - Den kritiska teologien och den kyrkliga tron i samtiden. (Ett föredrag i tyska protestantföreningen af prof. J. E. Bluntschli vid universitetet i Heidelberg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
På vcrldshistoriens skådeplats uppträdde nu de germanska folken
och kommo i beröring med kristendomen, hvilken af dem uppfattades
från en ny sida. Germanerna delade ej den judiska Messias-tron; de
väntade ej någon Kristi återkomst till jorden. De kände sig kraftiga
nog både att hjelpa sig sjelfva och att genom egen mannakraft
besegra romarne. Äfven läran om Kristi gudom verkade snarare
frånstötande än tilldragande på det germanska sinnet. De fleste af de
ifrågavarande folken anslöto sig till en början till den arianska
uppfattningen af kristendomen, hvilken skarpt betonade åtskilnaden mellan
Kristus och Gud, och framstälde Kristus visserligen såsom en gudalik
menniska, men icke såsom gu iamenniska i egentlig mening. Men livad
som inverkade på germanerna till förmån för kristendomen, det var i
synnerhet Kristi sedliga renhet och höghet, som gjorde ätt de i honom
sågo en frälsare från synden, samt derjemte kristendomens magt såsom
en källa för bildning, en kulturprincip, som nu ingått förening med
den antikt romerska civilisationen, och hvars andliga öfver lägsen het
öfver den icke-kristna odlingen gjorde ett djupt intryck på de
germanska barbarerna, och slutligen tron på Kristi undergörande förmåga
och på de underverk, som berättades hafva blifvit utförda af honom. —
Ännu i dag är den kristna sedligheten en verksam kraft, om ock i
andra former än fordom, men .derimot har tron på underverk blifvit
betänkligt rubbad i sin grundval, alltsedan den moderna kulturen
börjat beträda de nya banor på hvilka kyrkan motsträfvigt vägrat att
vara honom följaktig. Under verkst ron har för närvarande alldeles
ingen magt öfver tänkesätten inom kristenheten. Ingen hoppas numera
sjelf fä bevittna ett underverk, ingen tänkande sätter tro till de rykten
om underverksmessiga tilldragelser, som äfven i våra dagar en och
annan gång uppdyka. Helt annat var förhållandet i forntiden och
under medeltiden. Då béhöfde menskligheten tron på underverk för
att öfverhufvud blifva i stånd att tro; nuförtiden misstror man den
tro, som företrädesvis söker stödja sig på underverken.
Under hela medeltiden utöfvade ej något annat ett så djupt
inflytande på den romanskt-germanska kristenheten, som den kyrkliga
hierarkiens magt och herrlighet. Den romerska verldskyrkans
storartade byggnad, gudstjenstens prakt, det högre presterskapets anseende
och bildning, påfvedömets upphöjdhet, ordenslöftena och det fromma
klosterlifvet — alla dessa momenter blefvo en öfverväldigande
auktoritet för lekmannaverlden. Lekmännen trodde, emedan kyrkan lärde
så och så, emedan hierarkien med oantastlig, oimotståndlig
öfverlägsenhet fordrade att de skulle tro just på det och det sättet. — Äfven
detta förhållande har numera undergått en förändring. Om ock kyrkan
fortfarande åtnjuter ett ej ringa anseende, så är dock den af den
moderna bildningen uppfostrade samtiden ingalunda sinnad att blindt följa
hennes fingervisningar. Vår tids bildning går sina egna vägar och
tillbakavisar den ledning, som erbjudes henne af hierarkien, hvars
åsigter och sträfvanden temligen allmänt anses tillhöra en föråldrad
ståndpunkt.
Reformationen, som bräckte den romerska kyrkans auktoritet,
upphöjde i stället bibeln till afgörande norm i trosfrågor. Hvad som stod
att läsa i den heliga skrift, det borde man äfven tro; hvad som derimot
ej öfverensstämde med »Guds ord», borde förkastas, om ock hela den
kyrkliga traditionen betygade dess sanning. — Ieke heller bibelns
myndighet är i våra dagar densamma som under 16:de eller 17:de århun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
