Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af J. Mankell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men denna tillväxt var naturligtvis ingalunda tillräcklig för
be-hofret. Hvad som felades, skulle ersättas genom
förstärkningsman-skapety före hvars upptagande likväl hela extra roteringen borde utgå.
Af förstärkningsmanskapet skulle i hvarje krig högst 50,000 man fä
uttagas bland de krigsduglige mellan 20 och 45 år; anmälde sig icke
tillräckligt antal frivillige, borde lottning ske, hvarrid dock många
kategorier undantogos; förstärkningsmanskapet utrustades på bekostnad af
kommunens innevånare, efter samma grunder som bevillningen; det skulle
i krig dels införlifVas med andra trupper, dels bilda särskilda kårer,
men i fredstid ej fä underkastas några öfningar. Genom detta
åtagande befriades alla ordinarie röt- och rusthållare från hvarje
rekry-teringsskyldighet i krig, äfvensom från extra roteringen, sedan en gång
karl blifvit uppsatt *
Förstärkningsmanskapet trädde således närmast i stället för
varge-ringsinrättningen, hvilken äfren ursprungligen afsett rekryteringen under
krig. Men då ständerna uttryckligen förbehöllo sig, att
förstärkningsmanskapet under fredstid ej finge uppbådas tiH exercis, så kunde dess
användande i kriget åtminstone ej ske förr än en viss tid efter dess
början. Imellertid hade man dock redan förutsatt att genom nämnde
manskap indelta armén icke allenast kunde erhålla ersättning for
lidna förluster, utan äfven Ökas tiU sin styrka, då införlifhing eller
formering på särskilda kårer blifvit medgifven. Härigenom erhöll
förstärkningen ovedersägligen delvis karakteren af en ny utskrifning. Så
nödvändig denna åtgärd än må hafva varit i följd af den förut
befintliga krigsmagtens förminskande, så torde dock böra medgifvas, att
derigenom rot- och rusthållarnes förmånsrätt att icke vidare belastas
med några utskrifningar af hvad namn som helst ur strängt rättslig
synpunkt kränktes.
I sistnämnde riktning togs ett ytterligare steg, när 1812 en annan
sorts utskrifning (såsom den i kungl. propositionen äfren benämndes)
eller beväringsinrättningen infördes. Som man känner, förorsakade
år 1811 utlottningen af 15,000 man förstärkningsmanskap i flera delar
af riket oroligheter, hvilket föranledde regeringen att vid 1812 års
riksdag framkomma med förslag till nämnde inrättning. Genom
densamma närmade man sig allmänna vämepligten såtillvida, att med
vissa undantag alla krigsduglige i fem åldersklasser (20 till 25 år)
borde utgå, men utrustas af kronan. Befrielsen från vidare
rekryte-ringS9kyldighet i krig (ersättning af lidna förluster) fortfor. Men
der-jemte medgafs icke allenast, att beväringsmanskapet antingen skulle
förstärka den indelta armén och båtsmanshället eller ock utgöra
särskilda kårer under särskildt befal, utan äfven att beväringsmanskapets
första klass skulle i fred öfva sig under 12 dagar, förutom in- och
utiyckningsdagame. Af beväringen upptogs för öfrigt en klass 1813,
hvaraf en mindre del till och med utfördes till Tyskland, men större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
