Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Ur samhällsidealernas historia. Morus. Campanella. Af C. D. af Wirsén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stridiga elmenter i Mon lif. Författaren till denna uppsats ansluter
sig till de förstnämnde. I alla händelser måste man, med åberopande
af Mori och Erasmi trovärdiga vittnesbörd, fasthålla att han aldrig
vant hvad t ex. Burnet velat göra honom- till, nämligen en fanatisk
protestant-förfölj are. Troligt är väl ock, att Moms ej i aUt hade fullt
allvar med Utopia eller hyste alla der framkastade meningar, utan att
det hela var en snillrik lek, genomskimrad af de djupaste tankar.
Thomas Moms var, såsom vi nämnt, allvarlig katolik och tillgifven
påfvens sak1). Han hade manligt motsatt sig Henrik VHI, då denne
var i begrepp att skilja sig från Ferdinand och Isabellas dotter, för
att äkta Anna Boleyn. Han ville ej i dess helhet svära
successionseden, egentligen med afseende på dess s. k. præambel, der konungens
förra giftermål förklarades ogiltigt, samt undandrog sig äfven
supremats-edens afgifvande, allt lifvad af samvetsbetänkligheter. Efter tusen
förföljelser, tmgningar och frestelser fängslades han och insattes i Towern.
Åt hertigen af Norfolk, som föreställde honom, att det vore farligt att
strida med furstar, emedan deras vrede bringar döden, svarade Moms
lugnt: »Är det så, mylord? Då är hela skilnaden mellan mig och Er
den, att jag skall dö i dag, ni i morgon.» Den ädle mannen, den
rättrådige domaren, den lärde tänkaren föll omsider ett offer för
Henriks ovilja. Han halshöggs år 1535. Men tyrannen har ej dödat
hans minne. Det lefver, och med det bilden af en man med skarpt
förstånd och stort hjerta, en bild, ädelt skön, sådan som den Holbein
en gång målade af honom sjelf.
Munken Campandla föddes i Stilo i Calabrien år 15682). Han
inträdde tidigt i Dominikanerorden. Men den unges lågande inbillning
kunde ej finna sig i de traditionela lärorna; han föll i ett tvifvel,
som då utsträckte sig till allt, jemväl till de historiska fakta, så att han
sjelf erkänner sig hafva tviflat, huruvida det någonsin i verlden funnits
någon Karl den store. »Då lärarne ej kunde besvara mina inkast och
bevis», säger han, »beslöt jag att sjelf genomgå alla böcker af Plato,
Plinius, Galenus, Stoikerne och Demokrits anhängare, men särskildt
Telesii, och sedan jemföra dem med naturens ur-codex, för att efter
det autografiska originalet tillse hvad sannt och falskt som funnes i
kopiorna.» Campanella blef nu afgjord motståndare till Aristoteles,
hvilken då ännu var norm; redan som ung slungade han djerft
handsken mot de herrskande åsigtema. Men snart kastar han sig äfven
1) Detta senare dock med mycken moderation.
3) Se, utom Thonigsen, äfven Cyprimm: Vita Th. Campanellre, hvarifrÅn Thonissen
synes hafva hemtat sin framställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
