Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Folkvandringar i nutiden. Af J. Alfthan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bildningen, kanaler for denna bildnings spridande vidt kring jorden.
Formerna för den grekiska utvandringsrörelsen voro dock helt och
hållet andra än för nutidens. Från de grekiska städerna utvandrade
talrika skaror och det oftast på en gång och ryckvis; de föranleddes
härtill merendels af rent politiska skäl. Det var nämligen i allmänhet,
något med de bestående förhållandena missnöjdt parti, som emigrerade
och grundläde en egen, sjelfständig stat. På det nya landets
urinnevånare utöfvade kolonien i de flesta fall ett ganska ringa inflytande.
Sålunda se vi de grekiska kolonierna i Italien (Stor-Grekland) först,
ganska sent komma i någon beröring med det romerska samhället
Romarne koloniserade icke; de byggde blott militärläger i
främmande länder.
Då det romerska väldet sjönk under slagen af de påträngande
barbarerna hade den stora folkvandringens period inträdt Folkrörelser
af samma slag ha ofta timat och tima ännu i mindre skala i andra
verldsdelar; men obekantskapen med dessas historia gör att
vetenskapen företrädesvis gifvit det fjerde och femte seklets folkrörelser
benämningen »folkvandring». Dessa och liknande rörelsers anledningar
och ändamål äro dock betydligt skilda från den företeelse i vår tid,
livarom här är fråga. Det är icke den råa naturmenniskans hälft
in-stinktlika behof att söka sig en bättre boningsplats, icke heller krigisk
roflystnad, som i vår tid föranleder beslutet att lemna fädrens jord.
Sistnämnda motiv se vi dock ännu verksamt omkring tusen år efter
den egentliga folkvandringen och länge efter det dennas höga böljor
börjat lägga sig och samhällena åter antagit fasta former. Ett
mellanspel af egendomlig art föregick det nästföljande stadiet inom
utvandringarnas historia. Korstågen, dessa fantastiska pilgrimsfärder till
»det heliga landet», voro också ett slags utvandringar, och denna
tvåhundraåriga folkrörelses inverkan på den europeiska kulturens gång
var af ej ringa djup och omfattning. .
Så kom de stora upptäckternas för hela den nyare tidens
kulturutveckling så djupt betydelsefulla tidehvarf. En verklig
utvandrings-feber spridde sig nu öfver en stor del af Europa. Portugal och
isynnerhet Spanien träda här i förgrunden. Dessa båda nationers
uppträdande på verldsteatem såsom de förnämsta sjömagtema är dock af
snart öfvergående natur; de romaniska folken hafva jemförelsevis
mindre anlag för oceantrafiken än för kustsjöfarten, och det har visat sig,
att deras kolonisationsmetod icke är den bästa. Anmärkningsvärdt är,
att redan i denna upptäckternas begynnelseperiod den europeiska
utvandringen gestaltade sig i afgjordt skilda former, hvad de skilda
nyupptäckta länderna vidkommer. Portugisarne, hvilka på sin andel
tagit Indien, förde visserligen krig och gjorde eröfringar i detta land,
men dessa voro af snart återgående natur; någon kolonisation af Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
