Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Folkvandringar i nutiden. Af J. Alfthan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kom alldeles icke i fråga. Huru annorlunda blef icke förhållandet i
Amerika! Spaniorerne utvecklade ingalunda en mindre simpel
vinningslystnad, än portugisarne i Indien, men ockupationen antog här från
början en helt och hållet annan karakter. Provinser organiserades,
ja, hela riken bildades, såsom Mexiko och Peru, och en stark ström
af utvandrare tog genast sin riktning hitåt. Att företrädesvis blott
äfventyrare utvandrade är en omständighet, som ger den spanska
emigrationen i sextonde seklet en viss likhet med den moderna europeiska
folkvandringen, liksom äfven det faktum, att tillvaron af och lystnaden
efter ädla metaller voro de i första hand verkande individuela
mo-tiverna. Men här spelar, äfven i sextonde århundradets utvandring,
en mera ideel orsak en betydande, ja afgörande roll. Det förmärkes
här redan spår af en öfvergång till den karakter, så beskaffade
folkrörelser i våra dagar antagit I Indien, hvars rikedomar voro lika
lockande som Amerikas, mötte europeerna en gammal kultur, hvilken
de icke förmådde öfvervinna. En bosättning i större skala kunde
der-före icke komma i fråga derstädes och har icke heller skett intill våra
dagar; Indien eröfrades blott åt handeln. I Amerika derimot rådde andra
förhållanden. Här yppade sig en möjlighet för den verksamme europeen
att åt sig skapa en ny form för sin tillvaro och att genomföra en
systematisk, om ock till en början rå, kolonisering. Utflyttningarne eller
expeditionerna skedde till större delen under regeringens ledning eller
åtminstone med dess bemyndigande. Här kunde den i ett eller annat
af-seende med de bestående förhållandena i hemlandet missnöjde
utvandraren skapa sig ett nytt fädernesland, böija liksom ett nytt lif i
den »nya verlden». Denna märkliga omständighet, att genast en verklig
utvandring till Amerika uppkom, bekräftar yttermera riktigheten af
vår förutsättning, att äfven ett ideelt motiv, ehuru ofta djupt fördoldt
under simpelt egennyttiga sträfvanden, ligger till grund för den
europeiska utvandringsrörelsen. Vi spåra, såsom redan blifvit nämndt,
dess rötter ända fram till sextonde seklets första företeelser i denna
riktning.
Denna flyktiga skizz visar oss, att utvandringsrörelsen i våra dagar
icke är af samma natur som föregående tiders. Hvad fordom i denna
väg skett voro kolonisationer; de nyvunna länderna blefvo besittningar
och deras innevånare i alla afseenden den gamla »kronans» undersåter.
Icke ens de brittiska kolonierna göra ett undantag från denna
allmänna regel, ehuru, å andra sidan, den stora kommunala
sjelfbestäm-ningsrätt, som medgafs dem, just utgör den frihetens modersmjölk, som
dessa stater insupit från början, och hvilken sedermera gaf dem kraft
att grundlägga en ny epok i verldshistorien, att ge ett helt och hållet
nytt uppslag åt utvecklingen af vårt slägtes kulturlif. Provinser
voro de likväl i alla fall, och deras innevånare ansågos och ansågo
34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
