Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Folkvandringar i nutiden. Af J. Alfthan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kineser (i Kalifornien)...................................... 16,714.
Mexikanare................................................... 15,969.
Italienare.......i........................................... 7,185.
Ryssar......................................................... 9?8.
O. 8. V.
Från år 1855—1860 invandrade 849,790 personer. I detta antal
ingå likväl icke de öfver Kanada inkomne, hvilkas antal är icke
obetydligt. År 1861 invandrade, i trots af det då redan böljade
upproret, 65,529, år 1862 redan 76,306, och år 1863 till och med 155,223
personer. .
Af dessa voro:
Irländare.................................................... 92,681.
Tyskar....................................................... 38,236.
Engelsmän och skottar.............;.......................... 18,262.
År 1864 steg siffran redan till 208,936, deribland 96,342 irländare,
74,472 tyskar, 24,009 engelsmän och skottar, 14,113 schweitzare,
italienare, fransmän, svenskar etc. År 1866 steg invandrareantalet till
233,717 och 1867 till 243,141. Året 1868 torde ha Ökat summan med
några tusental, isynnerhet från Tyskland och — Skandinavien. Sverige
och Slesvig ha i detta negativa afseende visat sig särdeles produktiva
under sistförflutna år.
Af ofvanstående talande siffror synes, hvilka länder det varit, som
mest bidragit till den stora folkströmmen åt vester.
Skulle man vilja bedömma folkens handlingskraft efter denna
måttstock, efter det genom utvandringen framträdande sträfvandet att vinna
nya och vidsträcktare verksamhetssferer, och noga räknadt torde en
sådan synpunkt icke vara alldeles förkastlig, så finna vi att:
l:o) De slaviska folken intaga den lägsta rangen. Från Ryssland
utvandrar ingen till »nya verlden». Det folket har sin verld för sig,
hvilken det ej öfvergifver för att söka en ny. Att från år 1855 till
år 1864 icke mindre än 400,000 personer utvandrat från det
under-kufvade Kaukasien bevisar ingenting i kulturhistoriskt afseende, ty
dessa menniskor utvandrade till — Turkiet. Från Österrike, Europas
andra slaviska stat, med sin befolkning af ungefar 16 millioner slaver,
eger så godt som ingen utvandring rum. Slaverna äro i allmänhet icke
allenast ett sjelfförnöjdt, utan jemväl ett lätt fömöjdt slagte. De
vandra icke ut, ty de béhöfva det icke. Stora, nya kulturvyer äro icke
deras sak. De ryska annexationerna i Centralasien försiggå i enlighet
med alla despotiers vanliga utvecklingslag; våldet måste utvidgas. Den
inre utvecklingen, isynnerhet den andliga, är det mindre fråga om. —
Från Turkiets slaviska provinser eger, trots det öfverklagade eländet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
