Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Folkvandringar i nutiden. Af J. Alfthan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tram» nuförtiden, som i beqväma waggoner och på några dagar
genomilar de sträckor, hvilka fordom måste »öfvervinnas» genom månaders
ansträngningar, försakelser och faror af alla slag, så skall man inse,
hvilken kraftig handräckning de utvecklade landkommunikationerna
gifvit utvandringsrörelsen. Äfven kommunikationernas utveckling på
Europas fasta land medverka till samma ändamål. Allt tränger
åt vester, längre, djupare inåt vester. Vi skola i det följande finna,
att jernvägarnes utveckling i Amerika sammanfaller med tidpunkten
för samma kommunikationsmedels upphlomstring i Europa och med
utvandrarerörelsens största höjd under åren 1852—1854, då äfven i
Sverige en ansenlig emigration började inträda. År 1844 hade
Amerika 4,311 eng. mil jernväg och år 1854 redan 15,672 eng. mil. Dessa
siffror tala.
Hvad den statistiska sidan af folkvandringarna hos de
skandinaviska folken beträffar, se vi först att Danmark intill senaste tid med
en blott obetydlig bråkdel deltagit i emigrationen. Hos detta vårt
högt bildade grannfolk voro de ekonomiska och äfven de politiska
förhållandena af så lycklig natur, att något behof af utvandring icke kom
i fråga. Men efter Slesvigs våldsamma förening med Preussen har i
förstnämnda land ett sorgligt omslag inträffat. Betydliga utvandringar
ha härifrån egt rum, sedan hertigdömet blifvit tyäkt land, men vi sakna,
tyvärr, noggranna siffror rörande denna utvandrings detaljer. I alla
händelser kan antagas, att flera tusende personer lemnat sin fosterbygd.
Hamburger- och Bremertidningarne ha tid efter annan omtalat,
hurusom talrika skaror af Slesvigs innevånare lemna sitt land för att
utvandra till Amerika. Den öfriga delen af Danmark bidrager, i
jem-förelse med del andra skandinaviska länderna, blott i ringa mån till
utvandringsrörelsen. Derimot eger en icke obetydlig invandring till
Danmark rum, särskildt från Sverige. Åren 1861—1865 invandrade
isynnerhet från vårt lands södra och vestra län 2,604 personer till
grannriket År 1866 allena steg summan till 924, hvaraf 781 ogifta
öfver 15 år, således ungt, arbetsdugligt folk. År 1867 ökades antalet
till 1,408, af hvilka 1,169 voro ogifta personer öfver 15 år, med de
skånska länen Malmöhus och Kristianstads till hufvudutgångspunkter.
Från förstnämnda länet öfverflyttade nämligen 625, från det senare 229
personer allenast till Danmark. För Norge gestalta sig siffrorna
alldeles annorlunda och beklagligtvis allt annat än glädjande. Utrymmet
tillåter oss icke att utförligare afhandla brödrafolkets förhållanden i
detta afseende; vi inskränka oss derföre till några siffror, som kunna
lemna läsaren tillfälle till jemförelse med andra länder.
Från Norge utvandrade åren 1840—1844 4,200 personer, alltså
icke 1,000 årligen; åren 1845— 1849 redan 9,400. Derimot företer
perioden 1850—1854, innefattande till en del den andra af våra »tids-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
