Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Folkvandringar i nutiden. Af J. Alfthan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grupper», d. ä. guldfeberns tid, och bildande öfvergången till den tredje
gruppen, det nedslående talet af 22,370 utvandrare, hvilket för detta
land ger oss den förvånande siffran af 1 utvandrare på ungefär 300
innevånare, ett nästan irländskt förhållande. Årens 1855—1859
utflyttning uppgick till 15,860 personer och qvinqvenniet 1860—1864 till
20,625 — allt höga tal, om ock något vexlande. De amt, som mest
skattat till utvandringen, äro Christiansands, Nordre Bergenhuus, Söndre
Bergenhuus, Stavanger och Buskeruds amt. De nordliga trakterna ha,
likasom intill senaste tid äfven i Sverige, gått jemförelsevis mindre härjade
ur den allt mer och mer kring sig gripande manien. Orsakerna till
denna starka emigration från ett i politiskt afseende så lyckligt lottadt
land som Norge torde till en del böra sökas i rent materiela
omständigheter i jordegendomens fldeikommissartade natur, hvarigenom
en mängd unga män förhindras att bli »sjelfegare», äfvensom till ej
obetydlig grad i ett visst vikingaartadt drag i det norska folklynnet.
Religiös ofördragsamhet från statskyrkans sida torde jemväl ha i någon
mån medverkat till utvandringens förstorande.
Hvad det ur föreningen med Skandinavien lösryckta Finland
beträffar, är derom, från synpunkten af vårt ämne, icke mycket att säga.
Från intet af de länder, som lyda under czarens spira, får någon
utvandring ega rum, Kaukasien i visst afseende undantaget. Det oaktadt
förekomma utvandringar från Finland och det till Sveriges och Norges
Lappmarker, der ett icke obetydligt antal finnar småningom bosatt sig.
Äfven tåga hundratals arma, utsvultna varelser, drifna af de tätt
återkommande missväxterna, årligen till Ryssland, der de merendels gå totalt
under. Sistlidet år afgick en trupp af ungefär 70 finnar sjöledes till
Amurlandet för att der försöka anlägga en koloni. I kulturhistoriskt
afseende väga dock dessa små utflyttningar så godt som ingenting.
Sverige åter, med hvilket land vi afsluta denna statistiska
öfver-blick, har under de sistförflutna åren lemnat icke obetydliga bidrag
till utvandrarerörelsen. 1868 års statistik i detta hänseende är ännu
icke känd, men man torde komma sanningen någorlunda nära, om
man antager, att 20 å 25,000 personer under loppet af detta år
lemnat sitt svenska fädernesland. De ha, likasom under de föregående
åren, öfvervägande utgjorts af ungt folk. I öfrigt har emigrationen
från Sverige följande siffror att förete, om vi börja från och med år
1851, från hvilken tid de första tillförlitliga källor föreligga.
År 1851 utvandrade 1,102 personer.
» 1852 » 3,314 »
» 1853 » 2,998
» 1854 » 4,243 »
» 1855 » 1,087 »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
