Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Anmälningar - Två nya tidskrifter i Danmark: Dansk tidsskrift for kirke- og folkeliv, literatur og kunst, under medvirkning af H. N. Clausen, H. Mortensen, C. Paludan-Müller, William Scharling, J. L. Ussing, J. J. A. Worsaae, udgivet af Henrik Scharling. Heft. 1—3. (Kjöbenhavn 1869). — For ide og virkelighed, et tidsskrift udgivet af R. Nielsen, Björnstjerne Björnson og Rud. Schmidt. Förste hefte. Andet oplag. April 1869. Kjöbenhavn. Af C. v. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifvit oss, hålla stånd, måste den sätta tankens krafter i arbete.––––-
Men här stå vi åter vid Nielsens filosofi!»
I denna filosofi) i dess ledande grundtankar vill man finna rätta
tydningen af »siarens» i ett profetiskt halfdunkel höljda utsagor och
det afgörande svaret på frågan om Danmarks framtid. Också är
hänvisningen till den af prof. R. Nielsen framställda verldsåskådningen en
ständigt återkommande refräng ej endast i de båda broschyrerna —
JR. Nielsens filosofi og den Grundtvigske Anskuelse samt Til
Orientering — af den anonyme författare, vi ofvan citerat, utan i en hel serie
af smärre skrifter och tidningsuppsatser, hvilka utgöra den ena sidans
inlägg i den vidlyftiga strid »om Tro og Viden», som nu i flera år
nästan oafbrutet fortgått inom danska litteraturen. Den nya lärans
betydelse är således — yrka dess anhängare — ingalunda begränsad
till de egentligt filosofiska problemens område; alla vår tids
kulturfrågor, och särakildt de danskt-nordiska, skola genom nämnde tänkares
»grundidéer» finna sin slutliga utredning. »Som en lågande stjernbild»,
heter det i sistnämnda broschyr af signaturen Gb, »har Nielsens filosofi,
efter långvarig förberedelse i stilla vetenskapligt arbete, brutit fram
öfver den danska kulturens horizont»; den framträder såsom »en
fruktbärande upptäckt» och har i följd häraf blifvit »den medelpunkt, i
hvars strålar alla uppgifter vinna klarhet och bestämdhet» — »Vårt
kulturlif i innevarande århundrade bildar en underligt sammanknuten
väf, der de särskilda afdelningarne på det egendomligaste sätt gå öfver
i hvarandra. Der finnas estetiska, vetenskapliga, politiska och religiösa
kriser, mellan hvilka på många punkter varsnas endast mycket
obestämda öfvergångar. När nu ingen har försökt sig på att skilja denna
väf isär och utreda trådarne, så är orsaken helt enkelt den, att man
saknat en hållpunkt. Denna hållpunkt är gifven i Nielsens filosofi.
Ehuruväl densamma är en fortsättning af en universel andeverksamhet,
af ett genom alla folk och tider fortsatt kämpaverk, så har den dock
sina djupaste rötter i rörelser, som falla innanföre den danska kulturen.
Dessa äro dess förberedelse, den är deras sammanfattning och förklaring.
Häraf följer då, att dess resultat blott behöfva böjas tillbaka, så komma
dessa rörelser att visa sig i sammanhang och inre förbindelse, under
det att de nu antingen äro sammanblandade eller stå löst och
mass-artadt gentimot hvarandra. Oehlenschlægers poesi, Heibergs estetik,
Grundtvigs folkiighet, Plougs politik och Kierkegaards reflexion: man
anlägge på dem såsom måttstock grundtankarne i Nielsens filosofi, och
man förstår dem; man underläte det, och man förstår dem icke.»
Sällan, om ens någonsin förut har väl i nyare tider en filosofisk
teori vid sitt första framträdande blifvit helsad med hyllningsrop, som
mera närmat sig intill det kolossala. Vårt århundrades hittills mest
berömda tankebyggning får endast tjena till den fotställning, på hvilken
man triumferande reser den danska spekulationens ärestod. »De
He-gelska begreppen», skrifver en författare i Fædrelandet, »likna de
sommarfåglar, som födas utan mun och ingen föda förmå taga till sig;
den filosofi, som med hunger efter det verkliga förenat förmågan att
fullständigt göra dess innehåll till ett med tankens egen utveckling,
har hittills blifvit förkunnad allenast vid Köpenhamns universitet.»
Det säger sig sjelff, att de högstämda loforden på intet vis bragts till
tystnad af de talrika och hetsiga protester, som utslungats från det
läger, der man svurit »den kristliga dogmatikens» fana tro och lydnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
