Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Anmälningar - Två nya tidskrifter i Danmark: Dansk tidsskrift for kirke- og folkeliv, literatur og kunst, under medvirkning af H. N. Clausen, H. Mortensen, C. Paludan-Müller, William Scharling, J. L. Ussing, J. J. A. Worsaae, udgivet af Henrik Scharling. Heft. 1—3. (Kjöbenhavn 1869). — For ide og virkelighed, et tidsskrift udgivet af R. Nielsen, Björnstjerne Björnson og Rud. Schmidt. Förste hefte. Andet oplag. April 1869. Kjöbenhavn. Af C. v. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad vi derimot icke anse osannolikt är, att rätt många af prof.
Nielsens lärjungar pä sista tiden, i följd af en från annat håll utgången
väckelse börjat vackla i sin öfvertygelse om det höga värdet af
mästarens »upptäckt.» Vid Nielsens sida står såsom universitetslärare i
filosofi professoren d:r H. Brøchner. I allt en motsats till sin äldre
em-betsbroder — lika klar och skarpsinnig, samlad, återhållsamt
pröf-vande, som Nielsen är fantasirik, vulkanisk, sjudande af lust och kraft
att producera — nämnes han äfven af den senares anhängare såsom
den, hvilken företrädesvis synes rustad att upptaga de Nielsenska
satserna till granskning. *.Såväl Nielsen som häns kollega», yttrar förf.
af Til Orientering, »stå på det filosoferande medvetandets grund; det
är tankar som mötas med tankar, och det kan aldrig, som vid den
tyska ortodoxiens motstånd mot Strauss, blifva fråga om någon
larmande förkättring.» En sådan granskning, skarp och inträngande, har
prof. Brøchner låtit den Nielsenska teorien undergå i sin sistlidna år
utgifna skrift: Problemet om Tro og Viden. Enig med sin motståndare
i den absoluta förkastelsedomen öfver all teologisk ortodoxi, skiljer
han sig afgjordt från honom ifråga om ståndpunkt och metod vid det
uppbyggande arbetet inom vetenskapen. Den kritik, prof. Brøchner
riktar mot den Nielsenska lärans hufvudpunkter, är ämnad att
förbereda framställningen af hans egen positiva åsigt inom religionsfilosofien,
hvilken dock ännh ej blifvit offentliggjord. Så mycket synes
imel-lertid redan på stridens innevarande stadium ligga i öppen dag,
att »Grundideernas» högt uppburne författare, äfven om han hittills
med blott ringa möda parerat de visserligen våldsamma, men, som
vanligt, något klumpiga utfallen från filosofiens »bekännelsetrogne»
motståndare ex professo, hädanefter måste uppbjuda hela sin
obestridliga fintlighet för att värja sig mot den nye angriparen, som ingalunda
är honom sjelf underlägsen i logisk styrka och smidighet.
Det är för denna gång icke vår afsigt att dröja vid de mellan de
båda ifrågavarande vetenskapsmännen rådande meningsskiljaktigheterna
eller öfverhufvud vid de inkast, som blifvit gjorda och kunna göras
mot prof. Nielsens egendomliga lära om tro och vetande såsom »absolut
ueensartede Principer.»1) Derimot hafva vi ansett rätta tidpunkten nu
vara inne att fästa svenska allmänhetens uppmärksamhet vid vissa
genomgående grundtankar i den nyaste danska filosofien, stadigt
fasthållna, trots oförenligheten mellan deras åsigter i öfrigt, af denna
filosofis båda målsmän. Just dessa för både Nielsen och Brøchner
gemensamma grundtankar synas nu på väg att, särdeles i den inklädnad,
som gifves dem af den förstnämnde, erhålla en vida större utbredning,
än som förut kunnat blifva falle]t. Förhållandet är nämligen, att den
filosofiskt-teologiska fejden i Danmark, änskönt den stått på
dagordningen i snart dryga fyra år, dock så föga kan sägas lida mot sitt
slut, att den fastmera innan kort torde flamma upp med större
häftighet än någonsin. I början af innevarande år utkom i Köpenhamn det
f) En granskning af denna läras filosofiska förutsättningar och följder föreligger från
svensk sida i afhandlingen Om den religiösa tron och vetandet (Nordisk Tidskrift Jan.—
Febr. 18671 af prof. Axel Nyblceus, åt hvilken förf. den utan jemförelse mest framstående
bland den Nielsenska filosofiens teologiska motståndare gifver det vitsordet, att han »bevisar
och belyser med segerrik klarhet det alldeles ohållbara i prof. Nielsens dualism mellan det
teoretiska och praktiska.» (Jmfr Om Tro og Viden. Et Lejlighedsskrift af H. Martensen,
sid. 145, — Kjöbenhavn 1867).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
