Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde häftet - Den religiösa revolutionen i nittonde århundradet. 1. Af Carl von Bergen. La révolution religieuse au dix-neuvième siècle par F. Huet. (Paris 1868)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fard, utan lika mycket hela det kristna samfundets, enär den sanna
friden först då kan blifva bofast på vår jord, när menskligheten
samlats i ett fårahus under en herde.»
Å intet håll hafva imellertid »de vilsegångna barnen» hittills röjt
någon benägenhet att hörsamma den ropande röst, som kallar dem
tillbaka till det romerska fårahuset. I Tyskland, Schweiz, Holland och
det protestantiska Frankrike beslöto domkapitlen och församlingsråden
på flera orter att aflåta ett svar till Kom såsom en opinionsyttring
mot den närgångna katolska propagandan. Dessa genmälen äro i
allmänhet hållne i strängt tillbakavisande ordalag, betona reformationens
berättigande och inskärpa eftertryckligt, i motsats till hvad bullan sökt
göra gällande, påfvemagtens otidsenlighet och katolicismens längesedan
afslöjade lyten. Till de kyrkliga myndigheternas protester har för
några veckor sedan fogats en ännu kraftigare, utgången mera
omedelbart från sjelfva folket Ett upprop från tyska protestantföreningens
ledande personligheter hade d. 31 sistlidne Maj samlat en skara af
närmare 30,000 lutherska trosbekännare i Worms, för att der, i den
gamla Luther-staden, rådpläga och fatta beslut angående inom kyrkan
nödigvordna reformer. Tyska tidningar och kyrkliga tidskrifter skildra
detta protestantiska mass-möte, dit deputerade från omkring 200 städer
och församlingar hade infunnit sig, som en af nyare tidens mest
storartade kyrkofester. Mötet, vid hvilket geheimerådet prof. Bluntschu
i Heidelberg var ordförande, fann sig böra vid protestens afgifvände
vända ogillandets spets åt två olika sidor. I det afslående svaret på
den erbjudna återföreningen med Kom inlades ett öppet
misstroendevotum mot de åsigter och syften inom lutherska kyrkan, hvilka,
döljande* eig under det protestantiska namnets täckmantel, i tysthet
arbeta på att »slå bryggor öfver till katolicismen.» Protestantföreningen
och dess vänner förklara sig äfven för sin del tro på och eftersträfva
en mensklighetens framtida endrägt och samhällighet i det religiösa;
men de hålla före att dennas uppnående icke främjas, utan afgjordt
motarbetas genom den nuvarande kyrkliga reaktionens — protestantisk
såväl som katolsk — bemödanden att till hvad pris som helst
in-tvinga det religiösa lifvets hela rikedom inom det trånga utrymmet af
ett föråldradt bekännelseformulär, ohållbart inför förståndets granskning
och oförenligt med den under forskningens fortgång nu i allt fullare
belysning framträdande urkristendomen.
Sålunda se vi då i närvarande stund kristenhetens båda
hufvud-konfessioner ställa sig mot hvarandra i hotfull slagordning. För den
på sannt protestantisk botten stående betraktaren måste detta
skådespel synas desto anmärkningsvärdare, som i hans ögon den
utmanande parten ovedersägligen kämpar för idéer, lånade från en
verlds-åskådning, den man merendels föreställer sig vara graflagd för alltid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
