Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde häftet - Om forskningar för Sveriges äldre konsthistoria. Af C. Eichhorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kungligt bref från 1574l) läses en »schedel», der följande strof
förekommer: »Dogh ther som förbe:de Lucas, holler vpå och vtthugger
the Griffter j Gråmunke Clöster som wij haffwe befalett honom, då
schall hann icke drage ther ifrå,––––» hvaraf ses, att de härleda
sig från en Lukas. Denne finnes flere gånger nämnd i andra
konungens bref, mest som Lukas stenhuggare. Man skulle imellertid ej
känna stort mer än hans namn, om ej räntekammarens böcker och de
gamla räkenskaperna för Uppsala slott lemnade vidare och fullständigare
upplysningar. Af dem framgår följande: hans holländsk härkomst
utvisande namn var Lukas van der Werdt, och redan 1554 var han
an-stald vid Uppsala slott, som allt framgent synes varit hans
hufvud-station. Året 1559 och förmodligen flere gånger var han i Stockholm;
hans lön öktes 1563 af Erik till 300 mark, och 1567 hade han 8
mastersvenner under sig. Här föreligger således en mer än tjugoårig
bana, mest itåhända som handtverkare, men äfven som konstnär,
såsom vi af föregående sett. — Ett byggnadsminnesmärke, som länge,
fast af skilda skäl, fäste uppmärksamheten vid sig, var gamla De la
Gardieska palatset, det på sin tid kallade Makalös, som, uppfördt under
åren 1647—1652, längre fram genom reduktionen tillföll kronan, var
arsenal och slutligen förvandlades till Dramatiska Teatern samt, som
bekant, brann upp 1825. Ingenstädes i vanliga källor finnes namnet
på dess mästare angifvet. Wieselgben i Sveriges sköna liter atur2)
anför imellertid att en gravyr öfver detsamma in fol. pat. finnes,
förfärdigad af Sigism. Vogel, således samtidigt med byggnaden, och med
underskriften: H. J. C. v. Strasburgh inventor und Baumeister. Hvem
denne H. J. C. var, derom upplyser en Tyska kyrkans handling af 16393),
som nämner M. Hans dess Hr. Feltherren Bawmeister [d. ä. Mäster
Hans, fältherrens (= Jakob de la Gardies) byggmästare], hvars
fullständiga namn af flere andra handlingar i samma fråga finnes ha
varit Hans Jakob Christler el. Kristler. Samme man ombyggde
nämligen Tyska kyrkan i Stockholm 1636 och följande år, är sålunda
bland annat upphofsman till det djerfva tornet samt synes äfven, att
döma af stilen, ha utfört Jakobsdals (Ulriksdals) byggnad4). Man ser
häraf, att den tyska barocken väsentligt inverkat på byggnadskonsten
här i Sverige under början af 1600-talet, hvilket äfven bekräftas af
andra underrättelser från denna tid.
’) Bref till Anden M&lare af d. 3 jnni. Riktregistr.
3) 3,514. — Författaren till närvarande har ej haft tillfälle att se gravyren.
9) Anförd i Ludeke, Denkmal, 98.
4) Afbildningen i Dahlbergs Sveda visar dess ursprungliga utseende. P& frontispicen
synes ärtalet 1644.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
