Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde häftet - Om forskningar för Sveriges äldre konsthistoria. Af C. Eichhorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Laurentius Platz (1618—21), Jakob von Doordt (vid 1629), Jakob
Henrik Elbfas (1627—62) m. fl.; men till hvilka porträtt eller andra
målningar dessa namn skola knytas, återstår mest att utröna, liksom
uppspanandet af alla lemningar från denna tids måleri, särdeles det
omamentala, är en af den konsthistoriska forskningens vigtigare
uppgifter. Kristinas tidehvarf är ej heller, trots de uppgifna namnens
större talrikhet, bättre kändt än det! föregående, och af många
konstnärer, som finnas i handlingar från denna tid, såsom Valari,
Waldau, Miinnichhoven, Cooper m. fl., känner man knappt något arbete.
De många andra endast kort tid här bosatte mästames verk borde
ock undersökas och förtecknas. Så känner man numera endast ganska
få af Becks porträtt, medan likväl Falcks samtida gravyrer utvisa, att
han här qvarlemnat ett betydligt antal sådana. En särskild
uppmärksamhet bör egnas åt fortvaron af den gamla inhemska konstskolan,
under de utländska inflyttningarna. Ty särskildt hvad porträtten
angår, kan en dylik fortplantning af en tysk-svensk riktning uppvisas,
fortgående, utan att särdeles märkbart röna något inflytande från en
Beck, Bourdon m. fl.
För den store Ehrenstrahl, med hvars uppträdande en helt ny
riktning, den italienska, plötsligt öfverflyttas till Sverige, har man i
allmänhet glömt att aktgifva, dels på den inverkan, som den holländska
skolan, representerad äf Mijtens, Johnsson m. fl., haft på vårt måleri,
dels på andra ensamt stående företeelser, en Sylvius, Lemke och andra.
At dessa håll bör således under den närmaste framtiden forskningen
vända sig, äfvensom åt utrönandet af den gång, Ehrenstrahls skola
tog, och hur den modifierade sig olika hos David von Krafft, hos
mästarens dotter,- Anna Maria, gift Wattrang, och andra, öfverhufvud
känner man ganska litet om det kollektivbegrepp, man gifvit namnet
»Ehrenstrahls skola», af hvilka personer den bestod, huru dessa sedan
spriddes o. s. v. Imellertid visar den stora mängden af kopior efter
mästaren, som i alla samlingar förekomma, äfvensom den otroliga
vidden af hans egna, delvis genom lärjungar utförda, målningar, att
skolan måtte varit ej obetydlig. Några namn är väl bekanta, t. ex. Christo.
Thomas, Kaspar Kenkel, Job. Starbus, David Kock; men dessa göra
ej på långt när tillfylles. Särskildt påaktande förtjena skolans flere
miniaturmålare, Elias Brenner, Erik Utterhielm, den förträfflige, i tysk
skola uppammade Anders von Behn1) m. fl. En annan omständighet,
som ej heller får förgätas, är det inflytande som de för
slottsbyggnaden inkallade franske målarne, en Jacques Fouquet m. fl., utöfvade
på vårt måleri under slutet af det sjuttonde och början af det
ader-tonde seklet. *)
*) Orätt kallad Adam Been.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
