Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde häftet - Panslavismen. Af J. Alfthan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sak och kallat Ryssland till hjelp. Detta är följden, icke af den slaviska
nationalitetsrörelsen i Österrike, utan af det sä kallade panslavistiska
fantomets ödesdigra uppträdande inom Europas historia. Och
Ryssland skall nog veta att häfda sin vid mötena i Moskwa åkallade
Me-fisto-rätt. — Ett glädjande undantag härvidlag utgöra de galiziske
polackeme. För denna sin värdiga hållning ha de i väsentlig mån att
tacka en af Galiziens ädlaste söner, Agenob Goluchowsky, född år
1812 i Skala, och 1866 generalguvernör i Galizien. Han hade redan
förut (1859) beklädt en ministerpost i Wien och har alltid visat sig
vara en ädelt tänkande, liberal man. Såväl han som hans parti
utgöra i följd häraf också ett ständigt föremål för den ryska pressens
anfall.
För öfrigt äro de medel Ryssland väljer för att befordra sina
intressen i Galizien de vanliga. Hemliga agenter, prester (en del af
Galiziens befolkning är unitariskt-grekisk) samt penningar och gyllene
löften. Egna ryska tidningsorganer, såsom »Slowo» (Ordet) i Lemberg,
saknas icke heller. Dessa stämplingar bedrifvas ganska öppet under den
österrikiska regeringens ögon, som är nog liberal att, så länge det icke
kommer till uppenbart upprorisk handling, öfverse med alltsammans
Den oftanämnde skriftställaren Mazade yttrar med anledning häraf
bland annat: »Det är besynnerligt att denna propaganda och dessa
demonstrationer få ega rum midt under ögonen på österrikiska
styrelsen, de »främmande förtryckame», som Moskwa-bladen kalla
densamma. Skulle hälften af hvad som föregår i Österrike tilldraga sig
i Ryssland, så skulle det ej finnas tillräckligt af Siberien för att
inrymma alla dem, som tillåta sig sådana frihetsfantasier. — Det var
midt under ögonen på myndigheterna som man år 1867 organiserade
den ryktbara pilgrimsfärden till Moskwa».
Om man äfven från nationalitetsprincipens ståndpunkt skulle
kunna gilla panslavismens idé, hvilket vi dock i en ännu högre
princips, i frihetens namn, till en väsentlig del vilja betvifla, så vore det
likväl alltför naivt att verkligen lägga äkta nationalitetssträfvanden
till grund för Rysslands politik. Då Polen sönderslets, skedde detta
väl icke i nationalitetens namn, förutsatt att denna idé då redan varit
»en vogne», hvilket dock långt ifrån var fallet. Det var en enkel
eröf-ring med hst, liksom Svarta hafs- och Östersjökusterna eröfrats med
svärdet. Men sedan dess har Polen kufvats med våld och de ryska
publicisterna ha icke blygts att kalla hvarje motstånd från polsk sida
ett »förräderi mot den slaviska saken» — och dock är just polska
nationen den ädlaste länk i de slaviska folkstammames kedja.
Rysslands eröfringslusta torde väl möjligen »vid tillfälle» sträcka
sig äfven till andra än slaviska bröder, derpå ha vi nordboer tyvärr
talande historiska bevis. Machinationema i Östersjöprovinserna visa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
