Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Darwinismen. Af N. J. Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och nöje? I fria naturen visa sig otvifvelaktigt växterna, såvidt vi
kunna iakttaga det, underkastade föga förändringar; men när de
införas i en bearbetad jord, börja de ofta nog först efter många på
hvarandra följande generationer att mera märkbart afvika genom den något
förändrade eller ökade näringen, som rötterna numera fritt uppsuga;
en annan fördelning af ljus, skugga, värma, luft, vatten och mycket
annat verkar olikheter i vätskornas beskaffenhet, som har till följd, att
växtmassan i de olika organerna på olika sätt ökas eller minskas, att
bladen erhålla en större utvidgning eller sammandragning, att
missbildningar uppstå i blomdelarne, samt att frukterna på olika sätt
af-ficieras; och ofta se vi att de nutritiva organerna utbilda sig på de
fruktifikativas bekostnad eller tvärtom, såsom t. ex. man kan höja
af-kastningen af potatis genom att afskära blomknopparne och genom
samma operation förvandla den tvååriga resedan till buskartad. Men,
såsom nyss sades, detta inträffar sällan genast. Om odlaren nu samlar
de frön, som uppkomma efter en af hans väl vårdade växter, och åter
utsår dem alla, skall han finna, att der har uppkommit ett större eller
mindre antal plantor, hvaraf många sinsimellan visa olikheter till
kraftighet, farg och dylikt. Af dessa utväljer han dem, som bäst lämpa
sig för något visst ändamål, som antingen äro starka, vackra eller
rent af nya former, och så fortsätter han, generation efter generation,
med denna utplockning, med detta urval, tills han lyckats erhålla
någon fördelaktig form. På detta sätt ha otvifvelaktigt våra
kulturväxter uppstått, utbildande de delar, vi hos dem bäst och helst
använda. Hvetet t. ex. varierar föga till strå och blad, ty de begagnas
mindre olika än dess så skiftande korn. Hos kålslagen har man
framkallat ett Öfvermått än af blad (hufvudkål) än af stam (kålrabbi) än
af knopparne (brysselkål) än af missbildade blommor (blomkålen).
Betorna skilja sig föga från hvarandra i blommorna, men mera i
bladen, mest i stamknölame, hvilka äro de som användas; fruktträdens
stammar, grenar, blad och blommor äro föga olika, men frukterna
desto mera, och till hvilken oerhörd yppighet och mångfald man på
detta sätt kan utveckla vissa organer, visa t. ex. gurk- och
melon-växterna, der man af, som Naudin antager, 2:ne stamformer, frambragt
nära tusentals sinsimellan så olika, att ett fruktslag öfverträffar ett
annat 2,000 gånger i storlek. Huru ha ej smultron och jordgubbar
blifvit jättelika hos nutidens trädgårdsmän; och i hvilka obeskrifligt
många och sköna former bryta sig ej nu våra kamelior, dahlior,
löf-kojor, astrar, tusentals andra Floras ljufva barn att förtiga!
Alldeles på samma sätt kunna förändringar uppstå och fortplantas
genom knoppar. Trädgårdsmästare känna väl, att ej alla knoppar på
ett fruktträd äro lika goda i afseende på att utveckla tidig och yppig
frukt De som bäst lämpa sig för något visst ändamål, användas till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
