Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Politiska betraktelser. 1. Den nya representationen och regeringen. Af —t—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och landtmannaintresset, är en alltför onaturlig delningsgrund för
partigruppering, för att hafva nägon egentlig politisk betydelse.
Embets-männens parti (det 8. k. intelligenspartiet?) har visserligen ej saknat
betydelse i vissa anslagsfrågor, men har ej egentligen såsom sådant
foranledt någon partigruppering. Partifrågan har, med afseende på
sjelfva partibildningen i och för sig, varit, om man vill, af en ganska
underordnad vigt, men har derimot, efter vår uppfattning, ur annan
synpunkt icke saknat betydelse. Det ser ut som hade hufvudfrågan
varit ingen annan än den nya riksdagens frigörande från den gandas
traditioner, i första rummet hvad personer beträffar^ men äfvenväl till
en viss grad i afseende på riktningen af de politiska sträfvandena, —
en slags den nya riksdagens sjelfständighetsförklaring. Den strid, som
häraf uppstod, slutades ej under 1867 års riksdag; men redan vid
följande riksdagen var öfvervigten gifven på deras sida som förfäktade
de nya förhållandenas rätt De personer som man på förhand velat
uppställa såsom ledare, eller som sjelfve trott sig om att kunna spela
en sådan roll, voro ställda i bakgrunden; och en annan riktning, än
man velat, hade i väsentliga fall gjort sig gällande. Det var för hvar
och en klart att »det gamla var förgånget» och att man befann sig
i en ny politisk strömfåra. Knappt hade imellertid detta förhållande
blifvit konstateradt förrän partier och partibildningar förlorade allt
sammanhang och mening. Vid 1869 års riksdag vore det oegentligt att
tala om bestämda partigrupperingar, ehuru partierna till formen änuu
qvarstodo sådane de under de föregående riksdagarne uppkommit: ett
bevis att partifrågan egentligen afsett ingenting annat än att, såsom
ofvan är antydt, häfda den nya riksdagens rätt till sjelfbestämmelse
och kraft att fortgå utan ledning af personer eller traditioner från
stånds-riksdagarnes tid, men att, sedan detta ändamål vunnits, partifrågan
för det närvarande icke haft någon synnerlig betydelse. Ur en sådan
synpunkt torde partistriderna under de sistförflutna riksdagarne
för-tjena någon uppmärksamhet, men svårligen ur någon annan. De
verkliga politiska partier, som kunna komma att dela riksdagen, skola
säkerligen gruppera sig efter helt andra grunder, än som hittills ansetts
betinga partidelningen och som i allmänhet varit af en mera tillfällig
beskaffenhet, ehuru fullt tillräckliga för vinnandet af det närmast
af-sedda ändamålet
Men om det varit af vigt för den nya riksdagen att i det antydda
hänseendet ställa sig på sjelfständig fot så har det å en annan sida
varit icke • mindre vigtigt — och denna punkt förtjenar en synnerlig
uppmärksamhet — att densamma skulle klart och tydligt bestämma
sitt förhållande till regeringen. Äfven i detta fall var nödvändigt att
frigöra sig från ärfda traditioner och att intaga en ny ställning. In-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
