Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Om barnets rätt att icke lida våld i religiöst-dogmatiskt hänseende. Af Olof Eneroth - Tidstecken i den nyaste statsvetenskapliga litteraturen. Af A. Hedin. Revue de droit international et de législation comparée, publiée par T.-M.-C. Asser, G. Rolin-Jaequemyns, J. Westlake, avec la collaboration de plusieurs jurisconsultes et hommes d’état. (Gand 1869). — Maurice Block, L’Europe politique et sociale. (Paris 1869). — Fr. Xav. Neumann, Die civilisation und der wirthschaftliche fortschritt. (Wien 1869). — E. Laboulaye, Smärre skrifter i politiska och sociala ämnen. Öfversättning. Häft. 1. (Sthm 1869). — F. von Holtzendorff, Die principien der politik. (Berlin 1869). — F. Bajer, Hvilket forhold imellem stat, kirke og skole fremmer bedst sand frihed, tro og oplysning i folket? Bidrag til svar. (Kjöbenhavn 1868). — J. Frohschammer, Das recht der eigenen überzeugung. (Leipzig 1869). — Populära anteckningar i allmän statsrätt af en folkets vän. Häft. 1. (Sthm 1868). — C. G. Holck, Den danske statsforfatningsret. (Kjöbenhavn 1869). — C. V. Nyholm, Grundtræk af Danmarks statsforfatning og statsforvaltning. (Kjöbenhavn 1869). — Orla Lehmann, Den islandske forfatningssag i landsthinget 1868—1869. (Kjöbenhavn 1869).— J. C. Bluntschli, Geschichte des allgemeinen staatsrechts und der politik. Seit dem sechzenten jahrhundert bis zur gegenwart. (München 1867).— V. Bolin, Europas statslif och filosofiens politiska läror. Den nyare historiens hufvudepoker betraktade ur filosofisk synpunkt. Häft. 1—3. (Helsingfors 1868—1869)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dess lärare af magtens innehafvare anses mogna för en sådan frihet?
I Europa finnes också ännu endast ett folk, som genom lag förbjudit
all religionsundervisnings meddelande i skolorna, nämligen Hollands;
och ehuru önskningar i samma riktning varit sedan hundra år
uttalade på många andra häll i Europa, så hafva de icke förmått göra
sig hörda. Skulle nämnda sofism fortfarande komma att tillämpas, så
kan man alltså vara viss, att någon mognad aldrig skulle komma att
medgifvas. Tages frågan åter som en rättsfråga, — och det är så
vi här tagit den, — så skall ingen sofism kunna hindra dess slutliga
och rigtiga lösning. Rättsfrågorna behöfva visserligen sin tid att mogna;
men rätten en gång känd, — och den gör sig gällande, upphofsmännen
må försöka hvilka invändningar som helst När rätten i politiskt
hänseende hunnit göra sig gällande i det allmänna medvetandet, förmå
inga uppskofsyrkanden något uträtta medelst de vanliga invändningarna
att de politiska begreppen ännu ega för liten mognad. Det skall gå
på samma sätt med de kyrkliga frågorna, när de hunnit blifva allmänt
menskliga rättsfrågor.
Olof Eneboth.
Tidstecken i den nyaste statsvetenskapliga
litteraturen.
Révue de droit international et de législation comparée, publiée
par T.-M.-C. Asseb, G. Rolin-Jaequemyns, J. Westlake, avec la
collaboration de plusieurs jurisconsultes et hommes d’état l:re Année,
N:is I—H. Gand 1869. [Fyra häften årligen om 8 till 10 ark. Pris:
14 francs.]
Maubice Block: L’Europe politique et sociale. Paris 1869.
Fr. Xay. Neumann: Die Civilisation und der wirthschaftliche
Fortschrith Wien 1869. [Utgör XVI H. af Officieller
Ausstellungs-Bericht, herausgegeben durch das k. k. österreichische Central-Comité.]
E. Laboulaye: Smärre skrifter i politiska och sociala ämnen.
Öfversättning. 1 H. Stockholm 1869.
F. yon Holtzendobff: Die Principien der Politik. Berlin 1869.
F. Bajer: Hvilket Forhold imellem Stat, Kirke og Skole fremmer
bedst sand Frihed, Tro og Oplysning i Folket? Bidrag til Svar.
Kjö-benhavn 1868.
J. Frohschammkr .* Das Recht der eigenen Ueberzeugung.
Leipzig 1869.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
