Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Tidstecken i den nyaste statsvetenskapliga litteraturen. Af A. Hedin. Revue de droit international et de législation comparée, publiée par T.-M.-C. Asser, G. Rolin-Jaequemyns, J. Westlake, avec la collaboration de plusieurs jurisconsultes et hommes d’état. (Gand 1869). — Maurice Block, L’Europe politique et sociale. (Paris 1869). — Fr. Xav. Neumann, Die civilisation und der wirthschaftliche fortschritt. (Wien 1869). — E. Laboulaye, Smärre skrifter i politiska och sociala ämnen. Öfversättning. Häft. 1. (Sthm 1869). — F. von Holtzendorff, Die principien der politik. (Berlin 1869). — F. Bajer, Hvilket forhold imellem stat, kirke og skole fremmer bedst sand frihed, tro og oplysning i folket? Bidrag til svar. (Kjöbenhavn 1868). — J. Frohschammer, Das recht der eigenen überzeugung. (Leipzig 1869). — Populära anteckningar i allmän statsrätt af en folkets vän. Häft. 1. (Sthm 1868). — C. G. Holck, Den danske statsforfatningsret. (Kjöbenhavn 1869). — C. V. Nyholm, Grundtræk af Danmarks statsforfatning og statsforvaltning. (Kjöbenhavn 1869). — Orla Lehmann, Den islandske forfatningssag i landsthinget 1868—1869. (Kjöbenhavn 1869).— J. C. Bluntschli, Geschichte des allgemeinen staatsrechts und der politik. Seit dem sechzenten jahrhundert bis zur gegenwart. (München 1867).— V. Bolin, Europas statslif och filosofiens politiska läror. Den nyare historiens hufvudepoker betraktade ur filosofisk synpunkt. Häft. 1—3. (Helsingfors 1868—1869)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den internationella rättens synpunkt: om den nya franska Société äe
législation comparée, som sistlidne 16 Februari konstituerade sig och
till ordförande utsåg Laboulaye; anmälningar af nya böcker; samt en
särdeles läsvärd »intemationel rätts-krönika», hvilken stående artikel
tid efter annan kommer att meddela en fortlöpande öfversigt öfver de
vigtigaste tilldragelserna på folkrättens område, »de stora
internationella handlingarna.»
I denna sistnämnda afdelning skola tidskriftens läsare med lätthet
kunna följa, huru folkrättens herradöme både alltmera utsträckes utom
den »europeiska concertens» gamla område och inom detta vinner
ökad intensitet Det sistförflutna året har att uppvisa ett ej obetydligt
antal af i detta hänseende rätt anmärkningsvärda fakta. Väl har i
Abessinien vapnens ultima ratio måst användas, för att skaffa
euro-peeraa skydd till lif och egendom mot österländsk despotism, men i
Japan har en diplomatisk mellankomst varit tillfyllest och. den
hemlighetsfulla östatens granne, »det himmelska riket», söker inträde i det
vesterländska statssystemet eller låter »presentera sig för dess kristna
stater», såsom presidenten Johnson yttrade, då han mottog den under
hr Anton Burlingames ledning stående, stora kinesiska ambassaden,
som den 14 Juli 1868 med republiken afslöt ett betydelsefullt fördrag,
hvars art 3, 7 och 8 berättiga kejsardömets herrskare att förordna
konsuler med sedvanliga rättigheter i unionsstaterna, uttala sig för ett
gemensamt mynt-, mått- och vigt-system, samt tillåta amerikanske
medborgare att upprätta skolor i Kina, hvarimot kinesiske undersåter
skola ega tillträde till alla skolor i Förenta Staterna. Visserligen
anses det ännu nödigt, att genom konventioner ordna främlingars rätt
att besitta fast egendom i Turkiet — senast har en sådan den 10
nästiidne Maj på Danmarks vägnar afslutits af svensk-norska
sändebudet i Konstantinopel — men om det ingrepp i Portens
suveränetet, som detta undantagsförhållande ostridigt innebär, sålunda
fortfarande påminner om barbariet hos »kristenhetens arffiende», så
ifrågasattes å andra sidan, med tilltagande utsigt att lyckas, afskaffandet
af de mot statshögheten ännu mera stridande s. k. kapitulationerna i
Levanten, bland hvilkas bestämmelser de europeiske invandrarnes
särskilda rättsskipning är den vigtigaste. Hr P. Pradier-Fodéré, professor
vid CoUége arménien i Paris, har i en sakrik uppsats behandlat denna
fråga i tidskriftens första häfte. Förf. anser, att frågan är mogen till
afgörande, hvad storherrens kristna vasallstater angår, och i principen
löst, om ock utförandet tål något uppskof, i de musulmanska
provinserna. När således den europeiska vetenskapen förenar sina skal med
den egyptiske paschans ifver, för att få de åt europeer medgifna
företrädesrättigheter upphäfda, så kan man i alla händelser ej annat än
häri se ett starkt erkännande af civilisationens och det allmänna rätts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
