Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Tidstecken i den nyaste statsvetenskapliga litteraturen. Af A. Hedin. Revue de droit international et de législation comparée, publiée par T.-M.-C. Asser, G. Rolin-Jaequemyns, J. Westlake, avec la collaboration de plusieurs jurisconsultes et hommes d’état. (Gand 1869). — Maurice Block, L’Europe politique et sociale. (Paris 1869). — Fr. Xav. Neumann, Die civilisation und der wirthschaftliche fortschritt. (Wien 1869). — E. Laboulaye, Smärre skrifter i politiska och sociala ämnen. Öfversättning. Häft. 1. (Sthm 1869). — F. von Holtzendorff, Die principien der politik. (Berlin 1869). — F. Bajer, Hvilket forhold imellem stat, kirke og skole fremmer bedst sand frihed, tro og oplysning i folket? Bidrag til svar. (Kjöbenhavn 1868). — J. Frohschammer, Das recht der eigenen überzeugung. (Leipzig 1869). — Populära anteckningar i allmän statsrätt af en folkets vän. Häft. 1. (Sthm 1868). — C. G. Holck, Den danske statsforfatningsret. (Kjöbenhavn 1869). — C. V. Nyholm, Grundtræk af Danmarks statsforfatning og statsforvaltning. (Kjöbenhavn 1869). — Orla Lehmann, Den islandske forfatningssag i landsthinget 1868—1869. (Kjöbenhavn 1869).— J. C. Bluntschli, Geschichte des allgemeinen staatsrechts und der politik. Seit dem sechzenten jahrhundert bis zur gegenwart. (München 1867).— V. Bolin, Europas statslif och filosofiens politiska läror. Den nyare historiens hufvudepoker betraktade ur filosofisk synpunkt. Häft. 1—3. (Helsingfors 1868—1869)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillståndets utveckling i dessa muhammedanska stater, der man
till-förene, under den religiösa antagonismens blomstring, knappt kände
sig tryggad, annat än när vapenmagt stod redo att värna undfängna
privilegier: ostridigt ett tidstecken, väl värdt, uppmärksamhet Der
konfessionernas ensidighet och ömsesidiga bitterhet århundraden
igenom stält folken i harnesk mot hvarandra, gå nutidens bildning,
idoghet och handel försonande fram och förbrödra de forna fienderna.
Endast i förbigående kunna vi påpeka öfriga här samlade
företeelser, som antyda en utveckling af de internationella
rättsförhållandena. Förf. nämner de af Förenta Staternas styrelse inledda förhand^
lingar, som afse att genom fördrag noga bestämma det ögonblick,
då en person ej längre tillhör den nation, han lemnat, samt bör anses
ha blifvit medborgare i en annan stat. En utredning af detta
gran-laga ämne är i tidskriften påbörjad af hr Westlake.
Telegrafkonferensen i Wien, myntenhetsfrågan, konventionen om skeppsfarten på
Rhein, traktaten mellan Förenta Staterna och Nicaragua vidkommande
den tillämnade kanalen mellan Atlantiska och Stilla Oceanerna
framställas i korthet Derefter vidröras, med anledning af Alabama-tvisten
och den slesvigska frågan, de utvägar till fredligt slitande af
mellan-riks-konflikter, som en tredje magts skiljedom och allmänna kongresser
erbjuda. En berömd amerikansk rättslärd, Francis Lieber, har
föreslagit att skiljedomen mellan England och Republiken måtte
öfver-lemnas åt någon af de ryktbaraste juridiska fakulteterna; hos en
sådan myndighet kunde åtminstone väntas ett kraftigt intresse att häfda
sin vetenskapliga ära. Åt samma tanke har Bluntschli i sitt nyaste
verk*) vågat gifva en ännu vidsträcktare användning: han föreslår, att
ju8titieministrame eller de juridiska fakulteterna bland de mest
erfarne kännare af den offentliga rätten utse en internationell
jury-mannacorps, inom hvilken vid hvarje uppkommande tvist domstol
skulle väljas under presidium af en neutral statschef. Angående Slesvig
yttrar förf. otvetydigt samma uppfattning, som råder öfverallt —: utom
i Berlin. Vidare omtalar han freds- och arbetarekongresserna, de nya
uppslagen i frågan om fullständig okränkbarhet för enskild egendom
under krig — hvarvid särskildt med utmärkelse nämnas d:r Aegidi’s
ihärdiga bemödanden — och slutligen det bekanta lyska förslaget om
explosiva kulor, samt tilläggsartiklama till 1864 års konvention om
sjukvården i falt. Fredskongresserna — yttrar han — vill man anse
for utopiska. »Men erfarenheten visar, att ingenting är svårare i ett
gifvet ögonblick, än att skilja en utopi från ett berättigadt och
förnuftigt syfte. Plato skulle kallat den bland sina samtida för
drömmare, som förutsagt slafveriets afskaffande; och den, som under
medeltiden varit nog dristig att tänka sig möjligheten att undertrycka de
*) Das moderne Völkerrecht der civUisirten Staten als Rechtsbuch dargesteUt. Nordlingen 1868.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
