Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Anmälningar - Svenska riksarkivets pergamentsbref från och med år 1351, förtecknade med angifvande af innehållet. 2. 1383—1400. Af F—n - Ett kapitel ur dogmernas historia. Albert Réville, Histoire du dogme de la divinité de Jésus-Christ. Af C. v. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bokstafven eller utfinna rätta förklaringen af de söndersplittrade sigillen,
der ej en närmare kritik påkallar ett förnyande af detta mödosamma
arbete, blifva de för den i detta medeltidsspråk oinvigde de nycklar,
som öppna den skattkammare, der han visserligen ej alltid .skall finna
de stora dragen af landets politiska historia nedskrifven, men der han,
såsom vi sökt visa, alltid skall finna många af de delar, af bvilka ett
lands inre historia sammansättes. Och vi tro, att det väl förtjenar att
fästa äfven den stora allmänhetens uppmärksamhet på dessa gamla
pergaments värde, då denna allmänhet så lätt vill glömma den
betydelse de hafva såväl för de små samhällenas 6om för det storas historia,
hvarföre ej sällan händer att de, qvarblifna i enskild mans ego, blifva
utsatta för den vandalism, som redan beröfvat vår historia månget
Tigtigt och talande vittnesbörd.
Värdet af ofvanstående förteckning, på hvilken vi velat fösta
läsarens uppmärksamhet, skall betydligt ökas, då det i förordet utlofvade
person- och ort-registret utkommit. Vi önska blott att den person, åt
hvilken detta registers utarbetande blifvit uppdraget, icke måtte tröttna
under det utan tvifvel i ytterlig grad mödosamma och tidsödande arbetet.
F—n.
Ett kapitel ar dogmernas historia.
i
Albert Réville : Histoire du dogme de la Divinité de Jésus-Christ.
Paris 1869.
En och annan af våra läsare torde ännu erinra sig en liten
uppsats, införd i Svensk Literaturtidskrift (3:dje årg. 1867, 4:de häftet), i
hvilken förf. af dessa rader lemnade en kortfattad redogörelse för De
nyaste forskningarne rörande Jesu lefnad och urkristendomen. Hvad
jag derstädes ifråga om detta ämne sökte ådagalägga, var
hufvudsak-ligen följande:
Den lära om Kristi person, som ännu i dag är den inom kyrkan
officiellt gällande, och som ytterst uppbär hela den s. k. ortodoxa
ståndpunkten i teori såväl som i kyrklig praxis, är icke — detta kan
numera, efter de nyaste forskningarne, en gång för alla fastställas
såsom ett vetenskapligt faktum — öfverqnsstämmande med de bibliska
urkundernas, med apostlarnes och den första kristna församlingens
Kristus-lära. Långt ifrån att innehållas redan i den urkristna
bekännelsen, har den kristologi, som för närvarande sjelf benämner sig »den
bekännelsetrogna», tillkommit först såsom det slutliga resultatet af en
genom århundradena långsamt fortskridande utvecklingsprocess, hvars
särskilda stadier nu framstå i klar belysning, på samma gång det blifvit
oss möjligt att i detalj uppvisa de bestämmande orsaker — vare sig
inre, ur vissa religionsfilosofiska tidsmeningar härflytande, eller yttre,
stående i samband med mera tillfälliga historiska förhållanden — hvilka
haft till följd, att den kristologiska dogmen småningom gestaltat sig
så och icke annorlunda. Just detta, att nämnde dogm obestridligen
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
