Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjette häftet - Henrik Wergelands framträdande inom norska litteraturen. Af L. Dietrichson - 2. Den Wergeland-Welhavenska striden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ImeUertid innehöll dikten en mängd sanningar, som vederbörande
hade nytta af att lägga på hjertat, och som voro af vigt att fasthälla:
hela denna klagosång, hela denna anklagelse, var ett uttryck af det
varmaste intresse för fäderneslandets väl, om detta än söktes på en
annan väg, än den det patriotiska partiet tänkte sig.
Verkan af diktens utgifvande var utomordentlig. Den väckte stor
uppmärksamhet på båda sidor, men isynnerhet var det raseri, den
fram-kallade hos Wergelands anhängare, omåttligt Man kunde eller ville
icke se i den annat än en rå smädeskrift mot det älskade
fäderneslandet
Att Wergeland icke hunde finna annat än hån och förakt i dikten,
var naturligt; ty hans fosterlandskärlek var af rent positiv och
praktisk natur. Han, som arbetade för folkets utveckling genom att sjelf
med personliga ansträngningar och uppoffringar resa omkring bland
folket, för att utbreda lust för läsning och bildning, kunde icke förstå
den skald, som ansåg det för sitt kall att befrämja andens verk genom
att uttala förkastelsedomen öfver så mycket, som för den andra parten
måste synas höra till nationalitetens väsende, men hvilket för
Wel-havens mera kritiska blick visade sig såsom hinder för folkets andliga
lif. Men hela det Wergelandska partiet var ursinnigt, och icke blott
det; sansade män, som trodde »Norges hellige Grav vel förvaret», och
ogema hörde »Morgenhaneme gale», blefvo uppbragta öfver den unge
skaldens starka ord, och litteraturen genljöd snart deraf; en hel
»Dæmringslitteratur» kom i dagen, af hvilken, då den naturligtvis
företrädesvis knöt sig till frågans nationelt politiska sida med uteslutande af den
estetiska, vi här blott hafva att påpeka det vigtigaste.
Förutom vidlyftiga kritiker i »Morgenbladet» med antikritiker och
svar, och förutom två danska gillande anmälningar (af Lehman och
0B8TED) samt en dikt i Morgenbladet, »Norges Skumring», en politisk
dikt på Welhavenska rim, framstodo flera sjelfständiga skrifter om
»Dæmringen.» Först kom: »En norsk Borgers Stemme i Anledning af
den Welhavenske Norges Dæmring» af dåvaYande studenten Christian
Brutjn (f. n. prest i Stavanger); demäst: »Et Par Ord om Norges
Dæmring og Welhavens polemiske Digtekunst» och slutligen det
betydelsefullaste af alla dessa skrifter, Nic. Wergelands »Forsvar for det
norske Folk, og udførlig Kritik over det berygtede Skrift Norges
Dæmring», som återigen framkallade en »Motiveret Protest imod
Skriftet: Forsvar for det norske Folk», af en af »Vidars» förra medarbetare,
dåvarande Theol. Candidaten Stenersen. Likaledes utgaf Sylvester
Sivertson, år 1835, en öfversättning af Tegners Svea, som motstycke
till »Norges Dæmring». Tonen i alla dessa skrifter var fanatisk, och
detta var i icke mindre grad fallet med de enskilda opinionsyttringar,
som gjorde sig gallande imot »Dæmringen», som framställdes som ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
