Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Politiska betraktelser. Af —t— - 2. Den nya representationen och svenska folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
synpunkt sedt — och längre torde man icke här kunna sträcka sina
fordringar — tro vi åtminstone att endast de allramest ensidiga skola
förneka behofvet af en förändrad banklagstiftning, af en förenklad
administration och, ai en rättvisare fordelning af de medborgerliga
rättigheterna; och detta är egentligen allt hvad man synes kunna
antaga såsom en mera allmänt uttryckt mening på folkmötena.
Fullkomligt klart är, att om man vill gifva någon vigt åt sådana slags
opinionsyttringar, måste de endast för hvarje gång afse en enda fråga;
och att i sådant fall de äro långt ifrån att sakna betydelse, har
erfarenheten äfven i vårt land visat. Det är imellertid en nödfallsutväg,
som endast behöfves då, när den lagliga folkrepresentationen alltför
mycket försummar sina pligter; men man må lyckönska de nationer,
hos hvilka den politiska bildningen och den allmänna upplysningen
gått så långt, att man tillgriper denna fredliga utväg i stället för
revolutionens, som är den enda, hvilken mindre bildade folk veta att
begagna. I de allraflesta fall skola de s. k. folkmötena säkert blifva
öfverflödiga, om de mera reguliera sammankomster, om hvilka förut
talats, göras så offentliga, att den stora allmänheten kan hafva tillträde
till desamma. De skola derigenom, jemte sitt egentliga och närmaste
ändamål, äfven uppfylla ett annat af ganska mycken vigt, nämligen att
verksamt bidraga till spridande af poliitsk kunskap till den stora
massan af nationen.
Detta sednare är verkligen af en utomordentlig vigt; ty låt vara
att det ännu kan komma att dröja innan den allmänna rösträtten blir
hos oss införd, så skall likväl utan tvifvel den tid komma, då detta
inträffar; och hvad kan väl vara vigtigare än att genom alla till buds
stående medel sprida upplysning till dem, som sålunda en gång skola
fä magten i sina händer? Skolan kan, huru man må ordna densamma,
svårligen i det fallet göra tillfyllest; och månne man kan med full
trygghet öfverlemna hela detta uppfostringsarbete åt pressen? Utan
att på något sätt vilja underkänna pressens betydelse och stora gagn
i detta hänseende, tro vi likväl att mycket skulle vinnas genom att
icke göra sig alltför beroende af densamma; och äfven denna negativa
fördel skulle genom det antydda medlet kunna vinnas.
öfverhufvud kan man säga att ju mer det representativa lifvet
utbildas, ju mer således folket sjelft deltager i behandlingen af de
allmänna angelägenheterna, af desto mindre inflytande blifver pressen.
I despotiska stater och der yttranderätten är bunden, der utöfvar den
politiske skriftställaren en oerhörd magt: en pamflett, en tidning kan
eventuelt omstörta en regering. I fria stater åter, der medborgarne
hafva laglig rätt både att uttala och att i vederbörlig ordning göra
gällande sin mening, der fär det skrifna ordet endast betydelse och
inflytande i den mån det uttalar medborgarnes mening: det är endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
